0 Läs mer >>
(null)

Så otroligt skönt att ha denna skog så nära.
Långt borta från krig och elände, med en tystnad och ett lugn som är läkande och väldigt välkomnande. Fåglarna börjar stilla sjunga sin sång till våren, det är vacker musik.
Stod stilla en stund, i naturens tystnad. 
Tog in och tänkte ljusa tankar . 
Stillade mig.

(null)

Bestämt mig att försöka hålla mig till uppdateringar från nyheter en gång per dag. Inte för att fly, men för att jag annars äts upp och fungerar sämre som människa. Jag blir så låg och mörk i sinnet att det färgar allt, och det hjälper inte mig och ingen annan heller. 
Läget är förfärligt, det är allvarligt, och jag är så ledsen över alla dem som bor i Ukraina och måste gömma sig eller fly. Förstår att det skapar nya trauman hos dem som genomgått liknande situation när det var krig i forna Jugoslavien. Även om krigen beror på olika saker så drabbar det civila, oskyldiga på ett så grymt sätt. Där människor tvingas ifrån sina hem…
Ingen vet vad som kommer att hända, men alla hoppas på en snabb lösning. Jag hoppas att övriga Europa ska ta krafttag mot diktatorn som härjar fritt. Helst att han ska fångas och spärras in…
Det vore nog det absolut bästa för oss alla…
För att övertyga honom om att han har fel, det tror jag tyvärr inte på.

(null)

Men vi är här, i vårt vackra land. Ett land i fred och frihet, där vi kan ta långa promenader och njuta av livet. Det är alldeles underbart verkligen.

(null)

Varit och handlat efter motion, och gled förbi Broqvist för inköp av semlor till fikat.
För att jag kan. 
Och för att faktiskt, fånga dagen. Denna floskel som är så viktig ändå. 
Att ta vara på.

(null)

Hoppas ni njuter er dag, tar vara på det ni önskar.

Kram ❤️ Joey

För att fånga dagen.

0 Läs mer >>
(null)

En alldeles underbar dag när solen står högt på den blå himlen. 
En kaffe med föräldrarna, en fin stund där samtalet kretsade mycket kring invasionen av Ukraina. Så klart. Och om att vi behöver fylla vårt liv med det goda och sköna mitt i allt.

Därifrån mötte jag vännen Connie för att närvara vid manifestationen för fred, medmänsklighet, för Ukrainas folk. Ett fint och känslosamt tal av biskop eremeritus Jan Olof Johansson hölls, folksång och säckpipa ljöd. Gemensam sång hördes stilla över staden.
 
Vi bor i ett fritt land, där vi får och kan (och bör) uttrycka vår åsikt. Vi behöver inte vara rädda för att fängslas när vi fredligt vill manifestera, eller om vi uttrycker vår åsikt offentligt. Tänk att inte kunna skriva som jag gör här, på min blogg. En behöver inte tänka längre än så. I ett annat land skulle det vara förenat med livsfara. 

(null)

Fick bli en lunch efter manifestationen.
En skål för fred och frihet, för modet och möjligheten att få uttrycka sig fritt. 
Tacksamheten känns i varje cell, att vi får ha det så här bra. 
Och helt plötsligt känns det mer påtagligt, att det faktiskt inte alls är självklart.
 
(null)

Hoppas ni njuter av er lördag.
Att ni tänker en tacksamhetens tanke till livet.
Och hörni, det är vår i luften!

Kramar ❤️ Johanna

I ett annat land f...

0 Läs mer >>
(null)

Mina tankar snurrar.
Är hos de arma människor som flyr sina hem, med det de kan bära. De söker sig till gränsen, ner i tunnelbanan för att söka skydd från det oerhörda. Det går ändå att föreställa sig paniken, sorgen att inte veta vad som kommer att hända, oron över sina nära och kära. Att vid gränsen behöva skiljas från männen i sin familj, att själv behöva ge sig av med sina flickor eller ensam. Bort mot det okända, till en skyddad zon. 

Det är mycket att ta in, det är nära oss och händer inte längre i ett land ofattbart långt bort utan kopplingar till oss. Det är en demokrati som anfalls av en diktatur, som vill något som vi inte riktigt kan greppa. 
Här, i vårt lugna land utan hot om krig på hundratals år så går det inte riktigt att ta in att hotet kanske närmar sig även här. Den maktblinda narcissisten vill antagligen mer än bara ta över Ukraina och återskapa det sovjet de en gång förlorat. 

Blir matt, yr och oroad.
Håller hårt i mannen min, och har en känsla av att jag vill snurra ihop mig i hans armhåla för att skärma av mig ett tag. 
Jag har lätt till katastroftankar, slukas upp av nyheterna och läser allt. Det är så jag funkar, för att försöka få någon slags kontroll i mitt huvud. Men det tar mycket energi. 

Älskade moder jord.
Tänk om du kunde skapa någon slags ordning i det här, låta karma råda. 
Låta fred och frihet skapas, återtas och bevaras. 
Jag ber en bön, till moder Jord och till stjärnorna. Tar in naturens ljud, stänger av nyheterna en stund. 

(null)

Ser fram emot umgänge hos goda vänner ikväll. Känns gott att få omfamna, prata och ta in vår omedelbara närhet för några timmar.
Försöka att se det som är vackert, fint och bra här och nu. 
Andas.

(null)

Ska lägga mig en stund, på golvet i musikrummet. Ha avslappning och andningsövningar.
Det blir bra.
Det BLIR bra.

❤️
Johanna

Ber en bön.

0 Läs mer >>
(null)

Det är en sorgens dag. En dag som vi nog alla hoppades inte skulle ske. 
Men denna diktator vägrade lyssna, och skulle till varje pris visa att han gör som han vill. Hur han vill. När han vill. Oavsett vad det kostar. Och han hotar med att ingen ska lägga sig i att han invaderar en europeisk demokrati, för då kommer han att svara an.
En galen dag, och skrämmande.
Inte bara för Ukrainarna utan för hela Europa, och världen. Bilder på långa bilköer, massor av folk i tunnelbanor, människor som söker skydd och vill fly. En fruktansvärd syn. 

Kan inte låta bli att tänka att det är så omodernt, att puckla på och starta krig istället för att diskutera, ha förhandlingar och finna lösningar…? Vad är det som gör att krig är det alternativ som tycks som den enda lösningen..? 

Ja, jag är naiv.
Tänker på sångerna vi sjöng i skolan, i natt jag drömde, "det finns inga soldater mer, det finns inga gevär, och ingen känner längre till det ordet militär"…tänker på alla barn som sitter i sin mammas knä nu, med mardrömmarna alldeles verkliga. Där sången om fred verkar som en utopi. En saga.
Där handlar det nu om att överleva för dagen.
Där barndomen plötsligt ryckts bort från alla de barn som finns där. 
Den tog slut, just idag.

Det är en oerhört sorglig dag. 
Må världens påtryckningar göra att det får ett snabbt slut.
Må människor som kan skänka pengar till röda korset, Unicef och SOS barnbyar göra det - för att hjälpa på något sätt när andra riskerar sina liv.

❤️

Den tog slut, just...

0 Läs mer >>
(null)

Så här ljust var det idag, klockan 06:50, när jag gick ut genom ytterdörren. Ljuvligt verkligen, äntligen!! 
Försöker alltid intala mig att jodå, det går, allt går, vädret är okej oavsett, men satan alltså! När ljuset ändå kommer så är det som att det händer något inuti. Som att hoppet väcks, om liv och lust. Bättre tider. Kraft. 

(null)

Tänk att ett helt liv ha känt att en maskar, anpassar sig. Liksom härmar beteenden som en lärt sig se att det funkar. För att livet liksom kräver det.
Att som liten känna av situationer som gör att en mer gör på ett annat sätt, bara för att omvärlden ska hålla sig lugnare. För att en ska passa in. 
Stunder och perioder av lugn, av äkta trygghet kunde ge en omfamning, en slags vila för en stund.
Och så i nästa sekund kastas en in till vargarna igen. Som kräver, önskar och begär ett visst samspel, ett gensvar som passar för stunden enligt reglerna. De där som sätts upp av kutym, av godtycklighet för att det liksom blivit så. De där ramarna för hur saker ska vara. 

I en värld när en bara vill passa in, vänder en ut och in på sig själv, slår Knut och missförstås ändå. Som tydliggörs mer ju äldre än blir, när maskningen blir för kostsam. 
Kraschen, krascherna som kommer som ett brev på posten. För att det inte går att ikläda sig en roll hela livet. Ridån måste få gå ner. 

Så där till slut, så kanske det får börja om. Lite som att lägga pussel med alla delar från början, säga tack och förlåt till att en gjort våld på sig själv. Och kanske tack och förlåt till omvärlden, som antagligen gjorde så gott de kunde men inte förstod.
Låta ridån gå upp, och kliva ut på scenen igen. Som en sannare version av sig själv.
Och publiken, världen, de ska möta dig ömt.
För att du är du. 
Bara så. Välkommen❤️

(null)

Kram och kärlek❤️
Joey

En sannare version...

0 Läs mer >>
(null)

Återigen så är bästa återhämtningen, laddningen, att gå ut direkt efter jobbet. Bara hem, av med kläderna och hoppa i underställ, hikingbrallor, täckjacka och peta in lurarna i öronen. Älskar det! 
Var trött när jag gick från jobbet, men efter 1.5 promenad och nästan 2 h telefonsamtal med min älskade unge så känns batterierna hela igen.

(null)

Lunchade med denna bönan idag, min kollega och vän Sanne. Brukar vara tradition att gå dit när någon av oss fyller år, och idag var det hennes dag. Izakaya moshi bjöd på godsaker som vanligt. Närheten till jobbet är så skön, ombytet välgörande och smakerna fantastiska. 

(null)

Blir ingen serie ikväll, utan istället hockey.
Jag ska ägna mig åt läsning i Våra dagars ljus istället till bakgrundsljudet av publikskrik och kommentatorernas prat. 
Liksom hemtamt, det där.

Kram Johanna ❤️

Batterierna hela i...

0 Läs mer >>
(null)

Det blev lunch på stan med sambon idag. En fräsch burgare med god sallad, kaffe och sällskap - hur bra som helst!
Fortfarande är det rätt mycket tapp på folk, så det kändes lite ensamt och opepp, mitt i full rulle-livet på jobbet. Behövde tanka lite, tanka kärlek från mannen min. 

(null)

Ingen träning eller promenad idag, tar en vilokväll. Med varma mackor, avslutning av första säsongen av Tell me your secrets. Den är så nervkittlande så en nästan slutar andas…! 

(null)

Tittar på ett annorlunda Husdrömmar.
Om ett fantastiskt ställe som brunnit ner till grunden, där familjen räddats som av änglavakt - och av hund. Blir spännande att se vad som ska göras med detta ställe.

Imorgon hoppas jag på peppdag, och träningssug. Får leva på träningsvärken från igår så länge.
Känns välbehövligt med vilodag. 
Min hjärna kändes mosig efter allt planerande,  som att lägga ett pussel på tid just nu. För att få in bitarna så exakt det går på tiden som finns till förfogande. Har lyckats rätt bra hittills, om allt håller nu! Lets hoooope!

Kramar och go kväll❤️
Joey

Behövde tanka lite.

0 Läs mer >>
(null)

Att vakna upp till solljus är som en skön välsignelse. Som att moder Jord vill extra väl genom att släppa in lite vackert liv. 
Lugn morgon, långfrukost, träning och promenad…så skönt. 
Sorterat tvätt, beställt mat, och hämtat min bil som blivit med nya bromsar. Kollat fotografer, spånat på idéer, glatt mig.

(null)

Insett att det är så fint att få bli min älskade sambos fru. Gläds verkligen åt det, att få göra dagen och tillfället så speciellt som det känns. 
Det känns stort, vackert, busigt, galet och alldeles underbart faktiskt!

(null)

Ska kolla in fotoalbum idag, det är en lite vemodig känsla inom mig. Då vill jag vara i den känslan. Se bakåt, minnas, glädjas. Omfamnar det liv, det barn jag fått. Känna kärleken, djupet i att få vara någons mamma. Att ha fått bära denna vackra unge innanför mitt bröst.

(null)

Ett avsnitt av Sweet magnolias och golfboll får bli uppstarten på albumkoll.
Kanske blev dryga två mil på tre dagar lite mycket för min artrosrygg. Min höft verkar dock klara det riktigt bra! Thank god för cortison!

Kram Johanna ❤️

Va i den känslan.

0 Läs mer >>
(null)

Vaknade tidigt, mannen någon timma före mig som vanligt, och jag vid halv 7. 
Kände mig pigg och utvilad, så skönt.
Smög upp och hämtade kaffe och macka, lade mig till rätta och läste smp och intog frukosten. I sängen. Som en sann lördag!

Tog oss ner på stan för kaffe med mor och far i förmiddags, skönt att ses och snacka lite. Ta en tur på stan och inhandla lite tulpaner.

(null)

Varit på kraftpromenad i vårvintern efter det.
Lyssnat på podd, Det mörka psyket, som nu haft två program om våld i nära relationer. 
Väldigt intressant med intervjuer med män som sökt hjälp för sina svårigheter att hantera sin ilska. 

(null)

Sett Bokstavsbarnen nu på svtplay. 
Och blir ledsen, och arg över ett skolsystem som ställer till det för många barn. Som kräver att alla ska passas in i samma form trots enorma olikheter.
Intressant att höra av människor som jobbar med barn med npf-diagnoser i många, många år som faktiskt tror att skolan haft, och har, en viktig roll i att så många får diagnoser. 
Ett system som borde göras om helt, och inse att med kraven som finns skapas människor som stöts ut från det samhälle som anses vara normen. 
Diagnoserna har ökat enormt de sista tjugo åren. Borde inte det föranleda en kritisk granskning och en hejdundrande omdaning av skolan och dess pedagogik?

Tänker tillbaka på min egen älskade unge som ändå hade turen att få gå på ett dagis med förståelse för barns olikheter, där de fick vara i smågrupper och ändå få vara som de var. I en trygg miljö.
Grundskolan var nog också många gånger bra, det fanns en vilja att skapa förutsättningar för att lättare kunna fokusera. Det fanns små rum, och möjlighet att avskilja sig. Åtminstone ibland. Kraven som hördes om att "hon kan mer än hon visar" var dock orimligt, och något som alla i den situationen känner igen sig i. Då kanske skolan också skulle tänkt att de hade kunnat göra annorlunda, skapa förutsättningar för att lära ut på andra sätt. Med rätt resurser. Och se bort från att det är det enda som räknas, att "lyckas i allt". Uppmuntran för det som funkar ger nog oftast fler ringar på vattnet, i positiv riktning. Inte kritik.

När gymnasiet inte alls vare sig hade viljan eller förståelsen för olikheter att ta in information och kunskap så blev svårigheterna så tydliga. Bara för att en inte funkade som den skolan tyckte, så blev det liksom fel på den som gick i skolan. 
Det är väldigt skavigt, eller hur?
Vad vill samhället skapa för individer?
Alla människor behövs, all kunskap utifrån varje person behövs för att ge nytt perspektiv, öka förståelsen, skapa förändring och förbättring. 
Olikheter och kreativt tänkande är ju det som leder till utveckling. Hade vi alla funkat precis likadant så hade allt stått stilla.

Och framför allt. Det behövs en förändring för att inte skapa fler barn som mår dåligt under så många år, som får självkänsla och självförtroendet stukat. Som tror att det är fel på dem, och kanske får diagnoser för att skolan ställer orimliga krav. För att samhället försöker skapa individer stöpta i samma form. Går inte det så är det alltså lättare att göra barnen till "fel" istället för att, på riktigt, ändra systemet så att betydligt fler kan passa in.
Det är en galen värld.

(null)

(null)

Sammandrag i OS på teve, och ny bok nu. Våra dagars ljus, om judiska motståndskvinnorna som stred mot nazismen. Verkar otroligt spännande och gripande redan tjugo sidor in. 

Ikväll får det bli mello. Kanske smågodis till det  vore på sin plats? Vet inte när jag åt det sist, men blev sugen.

Kram ❤️ Joey 

Olikheter och krea...

0 Läs mer >>
(null)

En skön känsla i kroppen idag.
Sov riktigt gott i natt, trots förmodad fullmåne. Lyckades väl lura den efter ett par knasnätter kanske.
Fått undan mycket på jobbet, rensat ut och fyllt på, kallat patienter, städat och planerat.
Håller tummar och tår att det från vecka nio verkligen får snurra på som tanken är. Att livet även i sjukhusvärlden får återgå till någon slags normalläge.

(null)

Haft energi idag.
Tog mig hem, lagade lite äggröra och tog mig sedan en lång kraftpromenad. Svettig som få efter att ha gått fort i nästan vårlik luft…så otroligt skönt.
Fortsatte i full fart att städa hela lägenheten, med Veronica Maggio på hög volym, för att sedan gå över till den bröllops-spellista jag skapat. Massor av dansvänliga låtar som är bästa hjälpen i städningen. Pausade lite mellan damning och toarengöring, mellan dammsugning och svabb, och dansade runt en sväng, både själv och med mannen min.

(null)

Gjort god lövbiffsgryta med ris ikväll medan vi lyssnade igenom lite potentiell vigselmusik, pratade planer, resor och dansade lite till.
En otroligt skön fredag, med en go känsla i kropp och knopp.
Tacksam för den känslan.

Även om vårlika känslan får backa lite.
Det kom visst lite vinter igen.

Kram och god fredag!
❤️ Joey 

Danspaus och vårlikt.

1 Läs mer >>
(null)

Ikväll blev det mat ute med bonusdöttrar och sambo för att fira den äldsta bonusdotterns dag - 23 år. Time flies onekligen. Så många år sedan jag flätade hennes hår inför föreställningarna, där lillbonus, Patrik och min unge också var med. 
Många år sedan hästhoppning i trädgården skedde, eller matintag av pizza vid sjön. 
Fint att ha fått vara med så många år, att ha följa från prepubertala åldern till nu - nu en vuxen människa. Tack!

Kanske inte den lyxigaste krogen med den bästa maten men ändå trevligt.
Mysigt att ses och göra något!

(null)

Lillbonus och jag.

(null)

Det är något tragiskt över somliga krogar, som inte ens är bokade till 10 procent medan de flesta krogarna är fulla till bristningsgränsen.
Finns förvisso förklaring på varför det är så, men ändå. Blir lite sorgligt när en inte ens försöker nya grepp för att förbättra, göra om. Som att det helt enkelt bara får stagnera, och kanske förfalla. 
Nåja.
En trevlig kväll blev det, oavsett. Men nästa gång väljer vi ett annat ställe!

Denna veckan har innefattat dåligt med träning och långpromenader. Varit uppbokad alla kvällar, så det har blivit vardagsmotion men inte mycket mer. 
Imorgon jobbar jag kort dag, längtar efter långpromenad och styrkepass för att få ny energi, ny styrka.

Får bli städning av huset imorgon också, tror jag bestämt! Också en slags träning, fast för mig mer mentalt. Älskar ett nystädat hem

I natt hoppas jag på bättre sömn. Varit märklig sömn i veckan, utan att riktigt veta varför. Har ibland väldigt lätt för att suga in andras bekymmer som gör att jag själv ältar det och försöker hitta lösningar på problem som inte är mina. Snurrar alltid av stämningar, av eventuella känslor som kanske visade sig, och tolkningar som poppar upp.
Tro inte på allt du tänker.
Låt det va.
Tro inte på allt du tänker.
Så.
Lätt, eller…?
Nä. Inte ett dugg.
Men bra att medvetet tänka på, att en faktiskt inte ska tro allt en tänker.

Kram ❤️ Joey 

Time flies och säm...

0 Läs mer >>
(null)

Att från fullt fokus och full-rulle-dag gå direkt till frissan är gudomligt skönt.
Värmen där, mötet, samtalen och energin är så härlig - och dessutom får en en ny frissa och idag även lek med färg! Gick all in, och färgade hela håret. Ville nytt, ha ljus när mörkret ute tycks dränka en just nu. 
För en massa år sedan färgade jag alltid håret, eller blekte det, och var otroligt kortklippt. Sedan blev det mörka nyanser för att under tio år vara naturligt blont.
För ett år sen började jag slinga det igen, i brist på solsken från semestrar, och idag ville jag busa lite mer. Nu känner jag för lite lek igen! 

Gick direkt därefter till Izakaya station för att träffa vännen Connie. 
Också så skönt att landa där, med henne, i samtal om livet. Stunder som dessa är precis som det vardagsglitter jag uppskattar så!

(null)

Så här läcker ser en ut med blekning!

(null)

Och här är vi, efteråt, bästaste frisören Isabella och jag. 

Hunnit prata lite med min kära sambo, mor och bror också innan min lekamen fick inta horisontalläge.
En bra dag, väldigt aktiv dag onekligen.
Ska läsa några rader, och förmodligen somnar jag med ett leende på läpparna.

Kram ❤️ Joey

Somnar med ett lee...

0 Läs mer >>
(null)

Små stunder av påfyllning.
En promenad genom stan, hjärtan på kullersten. En full måne mellan hustaken.
En kaffe med god vän.
Samtal om upp- och ner, om svart, vitt och gråzoner. Livet.

(null)

Tacksam för de här stunderna, för vännerna i livet.

(null)

Skönt att ha laddat med kaffestund innan jag slog på en dokumentär. 
Hillsong - om en starkt växande kyrka, där stil och uttryck, smink, kläder, storslagen musik och musikaliska föreställningar verkar lika viktigt som att skänka en tiondel av sin inkomst. Till förmån för ledarna, utan medlemmarnas vetskap.
Ledarna lever flott, medan de flesta medlemmar lever skralt trots massor av arbetade timmar i rörelsen. Mot usel, eller ingen ersättning. En kille berättade om 87 arbetstimmar på en vecka - utan lön.
De intervjuar nuvarande och f.d. medlemmar, och det grävs fram skelett ur garderoben på flera sätt. Det begås fruktansvärda övergrepp och moraliska snedsteg trots att motsatsen predikas tydligt.

Det är en historia som upprepar sig, gång på gång. Som att sekter skapas, och bara är en täckmantel för att kunna göra vidrigheter och utöva total makt på människor….

(null)

Blir illa berörd, av att det finns så många människor som tycks njuta av att stå i ett centrum som handlar om att styra andra, att få sin vilja fram. 

Så tänker jag att de där sekterna kan finnas på många sätt, i mindre konstellationer som i familjer, i politiken, i företagsledningar och föreningar. Det som kännetecknar en sekt är att den tror sig ha sanningen, inte en sanning utan DEN ENDA. Och att den bara finns och förstås av dem som ingår i det sammanhanget. 
När en helt saknar förmågan att reflektera, ta in nya funderingar och överväga det så är en ute på hal is. 
Att sluta tänka utanför boxen kan bli värsta sortens fängelse, utan att en själv förstår.

Nu blir det lite läsning för att få in andra intryck i huvudet innan sömn.
Behöver smälta det jag sett och hört.
Ska också ta med mig kvällens kaffestund i drömmen, blir bra!

Kram ❤️ Joey

Historien upprepar...

0 Läs mer >>
(null)

Överväldigad av alla meddelanden, all värme och allt pepp efter publicering. Tack alla!
Många verkar bära på samma uppfattning, samma tankar.  Trodde inte vi var så många!
Min önskan är ju att fler som jobbar i verksamheten ska höja sina röster, försöka nå fram. Många har delat, spridit, visat stöd. Det är fint. Kanske når vi någon. 
Om inte annat så måste en ibland ut med det en bär på, uttrycka sina åsikter. 
För att själv gå hel, på något sätt.

(null)

Mycket kärlek på alla hjärtans dag, i olika former kom till mig idag således. 
Mina föräldrar hade köpt vaniljhjärtan och hängt på dörren…de ligger nu i magen efter god panerad kyckling med fond på vitt vin, honung, kycklingbuljong, vitlök. Så mätt sitter jag i soffan, intagit ett avsnitt av Tell me your secrets och nu Husdrömmar.

Mannen min har köpt tulpaner, så ljuvligt! Dessutom med gula exemplar…mmmmm!

(null)

I natt hoppas jag på god sömn, satt uppe ett par timmar i natt. Hade mycket snurr i huvudet, som det blir ibland. Så inga seglungs eller ond höft som stökade. Har nog inte sagt att höften efter senaste cortisoninjektionen blivit nästan bra. Sådan himmelsk skillnad, så skönt att få vila ett tag från de gnagande, ilande smärtorna. Njuter verkligen.
Tänk vilken tur att det finns läkemedel som jag kan ta, och som dessutom hjälper! 

Ska vårda allt fint från dagen, ta med mig det i drömmen. 

Kram ❤️ Joey

Mycket kärlek denn...

1 Läs mer >>

(null)


Du lilla barn


Jag ville skydda dig

Ta dig i min famn, smeka ditt hår och pussa din tinning

Så att du säkert skulle förstå 

Att jag fanns där

för dig


Ditt rop i natten

och omfamningen 

som fick dig att somna om igen


När kvällen,

när morgonen kom

ville jag ge lugn

orden blev en smekning

böckerna 

en egen guldnyckel

till en bättre värld

som vi läste

så många böcker


Musiken

en skyddad zon

en värld där vi fick vara

ifred

Tonerna, orden

också som sammetslen saga

av en bättre värld

Lite som att läsa

för att få stillhet, ny glädje och tröst

En ventil, ett elixir


Tar upp dig i famnen

lägger täcket om oss båda

nynnar en sång

Hoajajajabuff

byssan lull 

din hand i min

dina andetag blir lugna 

nattron omfamnar där vi ligger


Vid tidig morgon nya ord

nya böcker, små samtal

innan det var dags för resten av världen 

att vakna

promenad i stilla morgon

få möta fågelsång, vädret 

och en tom gunga

bara för dig


Den tidiga morgonen 

som en sång

en stillhet 

när solen vaknade

Omfamnar

vill ge styrka och värme för dagen

vara ett batteri av trygghet

där du kan ladda


för att möta det

som mötas ska 


❤️


Du lilla barn.

0 Läs mer >>
(null)

En promenad blev det, efter frukost och skidor på teven. Trött som en gnu idag, efter mysig kväll hos grannarna. Ibland är det värt det, och det är okej att vissa dagar vilja göra så lite som möjligt.

I kvarter som en går dag efter dag, kan nya saker ändå dyka upp. Som den här väggen, som är som ett konstverk. 

(null)

Vacker och god förrätt.

(null)

Skumpa är aldrig fel!

(null)

Peter & Patrik - det verkliga radarparet!

(null)

Och så tjejerna. 
Lilla, söta Cava som är så gosig. Det bästa är att jag kan kela och pussa på henne utan minsta känning i lungsen…himmelskt skönt!

Tog en sväng till äldste bonussonen och hans familj i eftermiddag. Tog en promenad till och från lekplatsen, tog en kaffe och snackade lite. Mysigt att ses en sväng. 

Det blir inte mycket mer aktivitet idag, förutom tillverkning av pasta carbonara. Lagom jobbigt!

Kram ❤️ Joey

Lagom jobbigt.