0 Läs mer >>
(null)

Fick en mysig bild från kattis. Står vid lilla forsen mitt i skogen på landet. En väldigt mysig runda! 
Packade ihop oss på förmiddagen, städade av och gled hemåt. Skönt att landa i tid hemma innan jobbdag. Passade på att ta mig till kalahöjden för intervaller. Höll på att sacka ihop av trötthet efter fem rundor...blä så tråkigt att verkligen inse att kondition är en färskvara. 1 vecka halvsjuk och 1 vecka före det som jag inte gjort annat än promenerat och kört styrka, det sätter sina spår. Så på det igen...!

(null)

Jag funderar mycket på virushelvetet. 
Hur det kommer att bli innan det ses som minimal risk för smitta. Hur hårt ansatt vården i vårt land kommer att bli och hur länge. Om vänner och bekanta kommer att drabbas och i så fall hur hårt. När det kommer vaccin, och att jag då inte kommer att stå först i kön. Vill ju att det verkligen testas avseende biverkningar och effekt på själva viruset. 
Ingen kan svara på ovanstående.
Så klart. 
Allt är hypoteser. Gissningar. Beräkningar. På nåt vi inte tidigare behövt oroa oss för i modern tid. Fortfarande känns det så ovisst, samtidigt som jag ser att människor inte verkar bry sig så mycket längre...eller är det en känsla bara? 

Fortsatt måste vi vara noggranna med fysisk distans när vi ses, vi tar inte i hand eller kramas. Vi tvättar händer och torkar tagytor, byter handdukar. Det blir det nya normala, tänker jag. Att bara smaka varandras saker inom familjen, att inte smaka vänners dryck och dylikt. Jag som alltid tänkt, och klarat mig med, att "lite skit rensar magen". 
Is no more.
Det är en ny livsordning. Jag kommer definitivt att vara mer noggrann framöver. 
Hur tänker du? Ni?

Tänker att det var oerhört skönt att träffa vänner i går. Hänga och snacka, med förstånd. Men att ses för att umgås, ansikte mot ansikte...så välbehövligt verkligen.

(null)

Efter intervallerna hade jag mest lust att krypa ihop och lägga mig ner...men jag tog mig ändå hem och körde ett pass med planka, hantlar och lite sit-ups. Ändå nöjd! 

(null)

Är också nöjd över denna fina gula filt, inköpt på Hantverket. Gotlandsfårull är det. Glad för supervärmen den kommer att ge och för den pigga, soliga färgen.

Kram ❤️ Johanna

Hypoteser och gissnin...

0 Läs mer >>

(null)

Som ni kanske hört förr så sover jag som ett barn här. 97% sömnkvalitet vilket typ aldrig händer annars. Här i tystnaden, och av vetskapen att inte behöver göra så mycket så blir sömnen fantastisk! 

Tog en liten tur till Virserums centralkonditori, sambon och jag, för att inhandla lite bakverk i väntan på våra vänner Kattis och Anders. En lunch, en skogspromenad, vin, kaffe och mer mat. Sköna samtal, tillbakablickar och framåttänk, om nörderi och bokstavsdiagnoser och allt där emellan.

(null)

Att hälsa på byns kor ingår i promenadpaketet, dock är de skygga och vill inte bli klappade på.

(null)

Så tacksam för fina vänner.
Som funnits i mitt liv så länge, som vet min historia, som valt att vara där och fortsätta dela mitt liv och som släpper in mig i sina. En ynnest med goda vänner, sannerligen.
Fick en riktig Johanna-ring i ännu en femtioårsuppvaktning...så glad!

(null)

Nu blir det lite film.
Soffhäng. Matsmältning:-)

Go kväll!

❤️
Kram Johanna

Så glad!

0 Läs mer >>
(null)

Igår morse. I stan. 
Trädgården, med P1 i telefonen. Välsmakande kaffe. Känns så lyxigt.
En helt ljuvlig Kristi flygardag verkligen, med sommarväder och familjehäng.

(null)

Nu, efter en arbetsdag, har vi landat här.
På landet, bland kobajsdoft och maskrosor. Fågelkvitter och råmande.
Och nyinköpta pelargoner, brocade. Eller brockad. Som ska vara tåliga. Tänkte se om de kan bo här själva en vecka i stöten om en vattnar rejält innan en åker hem.  Kanske tar jag hem dem och hit dem igen....vi får se. Det ska komma små aprikos blommor på dem i vilket fall. Låter fint.
Precis tagit en kaffe och fralla här, i uterummet. Mannen är i färd med gräsklippning. Jag med bokläsning...så otippat. Så väldigt skönt. Med kontrasterna.

(null)

Att få ha det, kontrasterna, är lyx. 
Valfria, sköna kontraster där de olika är lika bra men annorlunda. 
Nu för tiden är stugan ändå uppdaterad med riktigt kök, men allt är i miniatyr. Och dasset är utanför huset, inget riktigt utedass utan en förbränningstoa där allt som kommer ut blir aska. Luktfritt, fräscht och smidigt. Dusch finns, rinnande vatten finns. Och numera också frys, riktig spis och ugn. Det gör livet lite skönare, lite roligare ur matlagningssynpunkt. Allt som en behöver!

Börjat lyssna på RFSU dokumentärpodd, finns mycket bra där. Igår blev det ett avsnitt om vad som rör sig i abortmotståndarnas huvud. En väldigt intressant podd men också upprörande. Blir så beklämd när människor har sin egen superhårda sanning, utan gråzoner. Där allt är benfast och icke kärleksfullt, tycker jag. När det bara blir ett perspektiv utan förmåga att se på nåt annat sätt så blir det hårt. Kallt. Som sagt var så finns det många program jag vill lyssna in!

Kram och go fredag!
❤️
Johanna


Pelargoner, landet oc...

1 Läs mer >>

(null)

Ibland måste jag uttrycka min djupaste mening. I så väl politiska som allmänmänskliga frågor. Om samvetsfrihet, abortmotstånd och sexköp. Ge min syn, mina reflektioner.

För att det är vissa saker, vissa värderingar som får mitt hjärta att brinna och min penna eller mina tangenter att glöda. 

Jag måste få uttrycka mig.

Måste få säga vad jag tycker.

Känner. Tänker.

Min blogg ska inte bara vara fylld av trevligheter om lättjefyllda stunder, härliga fester och resor. Den ska också vara en sida där andra viktiga saker tas upp. För att få någon att tänka till, kanske uppröra någon. Få någon vemodig eller glad. Men på något sätt beröra. 

Det som är min motor, min vilja att uttrycka mig i skrift är just det. Beröra människor.

Vissa saker som är starka i vad jag tycker så minskar kommentarerna, även läsarna för dagen. I vissa fall ser jag att ännu fler är inne även om ingen kommenterar. Det är ok. En har rätt att göra som en vill, precis som jag har rätt att uttrycka mig. Blir lite förvånad ibland bara.

Önskar ändå, att ni som läser min blogg gör det som ett eget val för att det är något som fångar ert intresse. Det gör mig så otroligt glad och tacksam, att det liksom finns en mening med att uttrycka sig. Det som jag innerst inne, för dagen, har i mitt huvud.  Jag har alltid skrivit. Gjort små böcker, noveller, uttryckt min åsikt eller skrivit en saga.

I tio år har jag skrivit här, och jag ser det lite som ett slags arbete. Som terapi och som glädje. Som en rättighet att ta tillvara och vårda. Att i skrift få uttala mig. Vilken grej!

Förmodligen hade jag, om jag suttit i mindre demokratiska länder och uttalat min åsikt så här, blivit fängslad.

Jag har tur som föddes här, i ett fritt land som värnar om demokratin och allt vad det innebär.

(null)

Idag är det en märkvärdig dag.
Friad från corona ska vi äntligen fira min pappa! Ute i trädgården, med avstånd i solen. Men ändå samlas här. Så glad för det!

Kram till er!

❤️

Johanna 

Ibland bara måste jag...

0 Läs mer >>

(null)

Nej. Det är inte synd om männen i historierna som kommer upp. Jag förstår inte att det ens kommer upp som en tanke. Att det är tragiskt kan vi nog alla skriva under på, men synd om?
När det första de frågar, när polisen griper dem, är frågor om sig själva. Sitt liv. Sin familj. Måste det här komma ut? Måste min fru få veta? Hur kommer det att gå med mitt företag? Om de hade dödat någon, hade de ställt samma fråga...? 
Frågan hade inte ställts då eftersom brottet vore uppenbart. Men i fallet om att köpa sex anser de inte att de begått något brott. Eftersom de betalar för tjänsten. Eftersom kvinnan log och verkade tycka det var ok.  Eftersom "det väl inte är så farligt", trots att de hör att kvinnan bryter på engelska. Trots att hon är ung, och kunde vara jämngammal med mannens egna barn. Trots att de väl hört talas om trafficking, att flickorna själva behandlas som skit men måste le, måste "producera" ett visst antal ligg per dygn för att pleasa asen som säljer henne. Som ett stycke kött. 

Nej. Det är inte synd om männen som begår dessa brott. Som istället för att ta tag i sina egna trauman och fantasier, luckor i känslolivet ger sig på oskyldiga människor. 
Och vars första fråga är "kommer min fru få veta"? 
En av tio män. Som utnyttjar unga, söndriga kroppar vars ägare är unga, förstörda flickor som inte har rätt till sitt eget liv. Som inte har något val, utan som hålls inlåsta för att en efter en ska få ta för sig. Som hotas till livet om de försöker vägra eller fly.

Männen har ett val.
De kan slå ett nummer till terapeuten. De kan föreslå som fru/partner att de ska prata om problemen, kanske prova något nytt eller träffa en sexolog.  Eller göra nåt åt saken själva. Sex är inte en rättighet, nämligen. Det ska vara en akt i samtycke mellan två parter, som har lika stor rätt till njutning.  
Som har lika stor rätt att avstå, som att vilja.

De har ett val. Ändå väljer en av tio män att sexuellt utnyttja oskyldiga människor. 
Jag inser att jag måste ha människor i min bekantskapskrets som gjort sig skyldiga till detta. Jag vill inte veta. Jag önskar bara av hela mitt hjärta att de personerna har tagit, eller tar tag, i sina liv och ber en bön om förlåtelse för detta de gjort mot en redan trasig människa.  
Och att de väljer om vilken väg de ska gå framöver.

(null)

/Johanna
❤️

Nej, det är inte synd...

3 Läs mer >>
(null)

Den sjunde maj sprang jag i kalahöjden upp och ner några gånger. Pustade så ut och tänkte att fan vad skönt att min kropp äntligen vill och orkar lite mer. Ljuvlig känsla, framför allt när en vet hur en icke-viljande, icke-orkande kropp känns. 
Bilden symboliserar reflektion efter träning, med hopp om mer styrka, mer glädje över rörelse och jag längtar dit efter att ha varit lite seg i kroppen ett par veckor.  Längtar!!

(null)

Har idag testats. Med topsning i svalg och nos. Över på trettio sekunder. Svar inom 48 h. Tror att det är negativt, men eftersom huvudvärken kvarstår som en molande, tryckande irritation över panna och tinningar så är det på sin plats med test. Hoppas få snabbt svar. Och att det är negativt. Vill fira pappa och vill jobba. Va lite mer normal än nu. Tar promenader, går över till andra sidan vägen vid möte. Inte in i några butiker. Beställt en gul yllefilt på hantverket, en som jag suktat efter länge så nu jäklar! De har lagt undan den, men jag hoppas att de kan leverera den till mig. Gult! Hur fint och soligt är det inte!!

(null)

Våra feta corten-stålslådor har fått blommor. Hela vår trädgård är som ett blomhav och jag ääääälskar verkligen det!! 

(null)

Vi ska till stugan i helgen, sambon och jag. Funderar på att ha med lite pelargoner ändå. De är ju ganska tåliga och vi är, och kommer vara där, lite mer. Så fint att ändå ha lite blommor i uterummet, tänker jag. Kanske en kruka på trappan, som det ju ska vara på landet. I mitt huvud. De håller sig väl hyfsat om en är där på helgerna, tror ni inte?

Vi kommer nog idka mindre av huvudstående än Oscar och Frida gjorde i helgen. Så kan en också roa sig!

Kram ❤️ Johanna

Lite pelargoner ändå....

0 Läs mer >>
(null)

(null)

För att stärka mig tog jag även idag en liten promenad. Känner inte att orken finns för längre rundor men i alla fall. Skönt att få luft, lite snurr på blodomloppet och syre. Att ta in färgerna är ett bra sätt att bli bra. 
Fortsatt molhuvudvärk även idag. Inget jobb än enligt regionens riktlinjer vilket jag ju fattar. Bara frustrerande. 

(null)

Jag har sagt det förut men shit vad våra stadsträdgårdsmästare är duktiga på att pryda våra planteringar, och rondellerna i stan. Just nu sprakar det verkligen av alla blommor.  

(null)

Läst ut Alltid din dotter av Säfstrand, en fin berättelse om minnen som inte bearbetas och vad det kan ställa till för generationer. Och den snåriga vägen för att finna ro. Och ny glädje. Nu börjat med en tyngre bok om slaveriet i amerikanska södern och om flyktförsök. Verkar väldigt bra.
Flyttar mig från olika läsplatser. Från gungstol till läsfåtöljen i vardagsrummet till sittbänken i köket. Skönt att byta lite. Kan inte sitta så länge i taget utan behöver röra på mig emellanåt. Får kanske sittsår annars:-)

Var rädda om er.
Snälla, håll i. Håll ut. I vår region syns ännu ingen minskning på sjuka i virushelvetet. 
Det är ingen dröm, det är alldeles overkligt verkligt. Och vi behöver fortsätta vår återhållsamhet och vår omsorg om oss själva och varann, och hålla avstånd. 
Sorgligt men sant.
Längtar så sjukt mycket efter mys med goda vänner, med familjen. 

(null)

Längtar efter att fira min älskade pappa, som idag fyller åttioett. Han är värd att firas, och förhoppningsvis får vi göra det på torsdag när solen ska skina och jag är frisk (tänker jag!! Då blir det grillad korv med tillbehör, något av det godaste han vet. 
Här i vårt kök förra sommaren när vi firade min älskade unges student. 

❤️
Kram Johanna


En som är värd att fi...

0 Läs mer >>
(null)

Nu blommar de för fullt, prydnadsaplarna som står likt paraplyn i vår lilla trädgård. Det är verkligen en vacker årstid även om maj tycks ha förstått det som att november är på gång. Men kanske kommer det lite värme åter i veckan nu. Vore fint. Längtar efter den. Att få sitta på balkongen, eller på trappan i trädgården med en kaffe. 

(null)

Varit ute och gått en sväng. Hälften av min vanliga promenad men ändå. Känner mig bättre. Inget målande idag, bara läsning och serietitt. Mannen och jag började kolla Godless i veckan och vi slukade de tre sista avsnitten idag. Riktigt bra serie! 
Så där karg, långsam. Coola karaktärer. Vackra vidder. 

(null)

Tittar på The Eddy också, fast bara jag.
Började kolla igår. En musikdramaserie om en jazzklubb på deken. Jäkligt bra musik är det i den!

Nu ska jag hålla mig hemma en dag till och hoppas att det är lugnt nu, att inget mer tillstöter. Det är onekligen superdumt att både kollegan och jag åkte på nåt skit exakt samtidigt! Nu vill vi ha varaktig bättring.
Punkt.

Kram till er!
❤️
Johanna

Serietips och längt.

0 Läs mer >>
(null)

Att kunna sitta och måla, låta timmarna gå och låta blyertspennan och penseln pilla med sitt - det är som att glömma allt annat för en stund. Totta Näslund i stereon. En lisa för min själ. I synnerhet nu när kroppen inte riktigt är som jag vill. Vaknade piggare men fortfarande lätt huvudvärk och snuvig, konstig mage och trött. Sovit tio timmar per natt.  
Besviken. Ville vakna pigg, frisk, utan symtom annat än de jag alltid har. Nåja. Inget jag kan göra mer än att vänta ut. 

(null)

Att ändå plocka ur det goda, det sköna är jag rätt bra på ändå. Tittade på massa bilder igår, när jag satt här i gungstolen. Studenten, när jag blev mamma, fest och folk. Som jag saknar det. Fest, folk i trädgården och hemma. Musik, konserter, kultur. Gäller att fylla sig med det en kan. Leta upp godbitarna i minnet, musiken på platta eller Spotify. Färger. Toner.

(null)

Äta gott. 
Från OAS kommer denna lilla goda tiramisu, som fick bli lite nytto-sötbit idag. 

Antar att ni, som jag, läst om Roberto. 
Blir trött, arg, över att han tycker synd om sig själv för att han liksom var tvungen att köpa sex p.g.a. ångest. Offerkofta på. Synd om honom...? Han har säkert ett behov av hjälp, vilket han borde förstå istället för att göra det han gjorde. Det finns andra sätt, vilket han verkligen borde veta som själv skrivit alla på näsan att en faktiskt får ta ansvar för sitt eget liv. Gör då det, utan att plåga andra med din närvaro. Gör då det och plåga dig själv, inte de stackars kvinnor som är hitlurade av andra otäcka människor som vill sko sig på andras bekostnad. Blir illamående. 

(null)

Sminkat mig idag. För att känna mig lite piggare. Lura mig lite. Ser ju lite trött ut, vilket jag ju är. Trött och seg. Tittar på Lasse Åberg- dokumentär nu. Såg sista delen av ettan igår, så ser första nu. Ett geni faktiskt. Med många strängar på sin lyra onekligen.

Ta hand om er.
Var förståndiga hörni. Det är tråkigt, men nödvändigt. 

Kram ❤️ Joey

Godbitarna.

0 Läs mer >>
(null)

En stund här, i gungstolen i musikrummet. Cajsa-Stina Åkerström sjunger vemodigt vackert i stereon. Kaffe. Bok.

Har ingen feber idag. Tung i huvudet och ont, fastän mindre ont än igår. Hoppas att det nu går på rätt håll och inte bakåt. Bytt lakan i sängen, slängde dem i tvättmaskinen. 
Nu, som sagt, vila med bok och kaffe.

(null)

Etiopiskt kaffe smakas idag, kenyanskt har vi också prövat. Dottern jobbar på OAS som är fenor på kaffe och dess olika egenskaper beroende på var bönorna kommer ifrån. Tyvärr är jag dålig på det, men älskar att dricka gott kaffe. Som jag tänkt är ofta en blandning av olika bönor det optimala, för att få fram den mustiga och lite chokladiga smaken jag vill ha. Men kanske finns det saker att utforska! Det kenyanska var riktigt gott. Lite bärigt men mustigt med lite malle i. Det etiopiska lättare, med tydlig bärkaraktär som i min smak blir lite tunnare. Spännande att prova olika. Gå dit och shoppa du också vettja.

(null)

Tar det lilla lugna även denna dag. Känner att jag är trött. Men liksom rastlös ändå. 
Längtar efter jobbet. Skulle velat ha journalsystemet i hemmadatorn för att kunna göra lite nödvändigheter, nu när vi båda är hemma. Det är skit men just nu inget att göra nåt åt.

Kramar Johanna
❤️

Kaffebönor och bok.

1 Läs mer >>
(null)

Vaknade med blyhatt, så ont i hela huvudet att det dunkade och kände mig förkyld och lite febrig. Steg upp. Tänkte som jag brukar "går det verkligen inte att jobba? Två Alvedon så kanske". Så kom förnuftet och "skärp dig för bövelen. Du FÅR inte gå in på ditt jobb med minsta sjuk/förkylningssymtom. Acceptera läget". Messade kollegan och chefen, och somnade en stund. När jag vaknar ser jag messen att även kollegan är hemma. Vad är oddsen? Ja, just i dessa kanske ändå hyfsat höga förvisso men ändå. Roddande med att Maila, ringa, få klarhet i vissa saker innan vi kunde slappna av. 
Så är livet. Hoppas det är snabbt övergående och inte covid19....eller om, så en försvinnande lätt variant tack. 
Hur som så gäller 48 h hemma och isolerad från omvärlden från det att symtomen försvunnit. Skit.

(null)

Naturell och lite seg.
Men det är så jag ser ut. Lite färglös sådär...Haha! Läst ut boken Mellan dig och mig  av Catherine Isaac, en fin bok! Ska påbörja en ny när jag smält den andra en liten stund.

Funderar på hur jag varit genom livet. Pratar mycket med min dotter och går bakåt i tiden. Ser på mina ytterligheter genom livet, snabba skiften och min oförmåga att hålla i nånting. Tröttnade fort på det mesta, behövde variation och rörelse. Min bror höll reda på tider för konserter och min mor fick hålla i annat. Det var innan påminnelserna i telefonens tid (bästa grejen!).  Det jag gillade kunde jag dock bli superengagerad i. Skrev i timmar, läste men precis som nu var jag tvungen att ändra läge och upp och röra på mig ofta. Då mer än nu. Kan dock känna den där klådan i benen än när jag liksom måste göra nåt. Har alltid varit en känslomänniska, gått från låg till hög. Bokat in massor för att sen avboka då kropp och själ behövt bromsa. Har blivit lite klokare med åren faktiskt och känt efter. 
Är dock tämligen strukturerad, och får saker gjorda . Ibland lite för fort, och ibland släpper jag Något för en ny uppgift som någon önskar. Jobbet som sjuksköterska, huvudhandledare och operationsplanerare blir aldrig monotont, och alla extra uppgifter genom åren har varit min räddning för att inte bli uttråkad. Jag har själv sökt utmaningarna men också haft en chef som sett behovet och suget. Och antagligen förmågan. 

Dragen och arvet finns ju där, även om vissa saker är mer eller mindre uttalade hos oss båda. Intressant att börja dra i trådar, för att bättre förstå sig själv.
Men också för att inse att alla människotyper är bra på olika sätt. Att världen skulle bli ohyggligt tråkig och underutvecklad om alla hade samma egenskaper:-)
❤️
Kram Johanna

För att bättre förstå...

0 Läs mer >>
(null)

Så gott att ta en långpromenad och sen sätta sig på min favoritplats i köket. På sittbänken, i hörnan. Satt där tills sambon kom och var lite hungrig. Rester åkte fram. Lite samtal om dagen vid bordet. Skönt att vila lite.

Lite mer att planera och rodda i på jobbet.
Mer pussel för att få ihop det. Mer samtal, uppföljning. 
Mer tankeverksamhet som tar fokus från corona och all uppdatering. Det är ändå skönt, mitt i allvaret, att få fokusera på det som är vårt jobb.  Förutsättningarna är annorlunda men till viss del får vi ändå planera lite operationer. Några patienter blir ändå glada mitt i allt annat elände. Några kan ändå se fram emot att bli bättre avseende sina smärtor och problem med rörelseapparaten.

Det börjar bli en vana, att vara försiktig och tänka sig för. Att sprita överallt flera gånger om dagen, att så fort en tagit i något eller varit ute så tvättar en händerna. Att inte sitta i personalrum, ha möten på vanligt sätt. I två dagar överlever virus i kläder, i några timmar på tagytor. Då gäller det att inte ha andra människor än familjen under sitt tak. För att undvika spridning. Inga samlingar med vänner inomhus, utan istället ses vi ute. 
Grillar en korv, tar en kaffe. Dricker ett glas vin. 
Njuter av stunden. Livet. Att bara få vara. Det är en omställning, sannerligen. 
Det dör många människor varje dag i vårt land, i många andra länder. Så det gäller att fortsätta vara klok. Att hålla i. Hålla ut. För att inte många ska bli svårt sjuka samtidigt. Det gäller fortfarande, att den sjukvård som redan innan virushelvetet var ansträng, inte är mindre ansträngd nu. Det får inte bli värre. 
Snälla. 
Var förnuftiga. 
Var rädda om er, om andra, om sjukvårdarna som måste orka och själva hålla sig friska!
Jag önskar varje dag glada nyheter men just nu är det helt enkelt inte så lattjo.

Men. 
De stunderna vi kan förgylla...gör det!
Njut av det du har, av dem du har.
Är gott, sjung en sång, lyssna på musik, streama livesändningar och dansa i köket.
Ta en kaffe med bästa vännerna, insnodd i en tjock filt med ansiktet mot solen. Träna, ut och gå och ta hand om dig. Stärk dig på alla sätt du kan. Men unna dig flärd och lättsinne, se en bra serie, läs bra böcker och sluta genast om de är blaj. Varför lägga energi på det när det finns så många bra...?
Pussa din älskade på kinden, krama om och håll länge. 
De sakerna, så viktiga. Så enkla. Så otroligt grundläggande viktiga. Trots allt.

(null)

❤️

Kramar!
/Johanna

De stunderna vi kan f...

0 Läs mer >>
(null)

Ibland behöver en den där vännen. 
Som är som en livboj.
För att själv inte dras med ned. 
Hålla huvudet ovan vattenytan.
Tankarna klarnar.
Tyngden lättar. 
Ger lite annat ljus, perspektiv. 
Ger stöd åt den egna tanken.
Att det måste upp i ljuset. 
Vädras ut. 

❤️





Livbojen.

0 Läs mer >>
(null)

Min dagliga promenad, giv mig idag...
Som en bra drog, behovet att ut och gå efter jobb. För motionens och lungornas skull. För hjärnans. Lyssnade på P1 dokumentär idag och sen Ana Diaz på Spotify. Så väldigt bra texter, sköna rytmer och en juste pipa. Lyssna in den vettja.

(null)

(null)

När jag kom hem såg jag att nu...nu börjar prydnadsaplarna blomma! Det är det vackraste jag vet!  Vår trädgård är så himla härlig under vår och sommar, som en riktigt skön oas som ligger lite dold. Aj löööv it!

(null)

Det är ju chokladbollens dag idag.
Brukar inte fira alla hysteriska dagar men denna ville jag njuta av lite extra. Har nämligen hittat de i särklass godaste chokladbollarna: Askelyckans konditori. Gå dit, köp deras veganska, lagom mjuka, med väl avvägd kaffesmak....och njut. Himmelskt!
Till  det en espresso för att verkligen få kaffetonen. Shit pommes frittes!

(null)

Det har varit en del på jobbet att rodda i. En hel del akutpatienter och halvakuta som ska planeras in. Varje måndag har vi möte om nästa veckas operationer som måste in. Vad får vi in? Måste vi deala med annan klinik? Får vi för- eller eftermiddag eller byta till annan dag...?
Roddandet har att göra med att det behövs beredskap för svårt sjuka och för att narkosläkemedel är svårt att uppbringa (propofol) i någon ansenlig mängd. Alla måste hjälpas åt, och det görs bra. Det är ändå häftigt att se hur det faktiskt alltid borde funka, med välvilja och ett öppet tankesätt. Det är dagliga utmaningar men jag hoppas att vi snart kan få dra igång med vårt vanliga program så att Kronobergarna får hjälp med sina slitna och smärtsamma kroppar!
Tills dess gör vi det på ett annorlunda sätt, och gör det så bra det går. 

Kram och god kväll!
Nu dags för sista Outlander i säsong 5.

❤️
Joey

Giv oss idag.

0 Läs mer >>
(null)

Tittar på bilder från en fin helg. 
Fina firanden med vänner och barn. 
Känner mig tacksam och väldigt trött idag:-)
Sovmorgon och kraftpromenad i ösregn med p1 dokumentär i lurarna om Per och Inese Morberg. En trevlig podd om att få olikheterna att bli en tillgång och att respektera varandras behov.

(null)

(null)

Denna lilla unge...så väldigt go och på topphumör igår sannerligen. Vilken ynnest med liten Leia i familjen. Det är så kul att se utvecklingen, personen som mer och mer växer fram. Talet som börjar bubbla och skrattet, humorn. 

(null)

Hennes käre far, och min äldsta bonus.
Också så fint att se honom som en trygg, cool pappa. Snart kommer det ännu en liten unge, så spännande att se vem det kan vara. Vi är många som tror på en kille, vi får väl se!
Mamma Kamilla börjar onekligen bli lite stor:-)

(null)

Så slö dag idag. Så skönt och välbehövligt.
Gick drygt fem kilometer men sen har jag bara suttit. Skrivit en stund. Och läst.
Bullar in mig i den bubblan idag. Baktrött och tacksam.
Som tur är är alla lika bubbliga, så det är tyst i vårt hem. Någon spelar dataspel, ett par av oss läser (gissa vilka!). Gud, så skönt!

Kram ❤️ Johanna

Baktrött och tacksam.

0 Läs mer >>
(null)

En alldeles ljuvlig dag!
En förmiddagskaffe med vännerna på landet, lite positiva nyheter för dem som haft mycket uppförslut. Otroligt glad för deras skull!! 
Nu vänder det. Nu vill Moder Jord väl. Nu blir det lite nedförslut och lättare dagar, som de så väl behöver. 

(null)

Eftermiddagen och kvällen tillbringades hos vännen AK med våra "gemensamma" barn och pojk- och flickvänner, fruar, sambo och barn. 
Blev firad och blev så rörd.
Att alla äntligen är samlade igen, efter att ha varit på olika håll i flera månader. Rumpkick och fothälsning i coronatider istället för kramar. Det gör ont att inte få krama mina nära och kära. På riktigt. 

(null)

Dante, bonussonen som numera bor i Köpenhamn. Så, så efterlängtad. 

(null)

Birgitte, min käre sambo och AK.

(null)

Dennis, AK, Oscar och Frida-Hedvig.

(null)

Oscar, Frida-Hedvig och Birgitte.

(null)

Kamilla (som är lätt gravid och ska ha barn nr 2 med äldste bonussonen Dennis) Birgitte och Dante.

Vin, bubbel, god mat och fika.
Prat, skratt och fint umgänge.
Jag tänker ofta att jag är rik. Rik då jag har så stor familj, fina barn och härliga vänner. 
Så tacksam!

Att fylla femtio är väldigt härligt också. Firad liksom lite hela tiden. Kanske mindre bra att marineras av bubbel och rödvin men jag fyller bara femtio en gång. Eller ett år kanske:-)

Kram ❤️ Johanna

Marinerad.