0 Läs mer >>
 
När jag kom hem idag hade jag fått svar på den arkeologiska utgrävningen av en liten del på min rygg: bra besked. Inget malignt, utan bara ärrvävnad. Helt ofarligt. 
Jag har inte varit orolig, men tänkt att det kanske kunde va basiliom som läkaren trodde. Tänkt att det vore ju mindre kul men ändå bästa formen om en nu ska ha någon skit. 
Vinlotteriet blev riktigt trevligt, tack vare det bland annat. Fanns saker att fira trots att jag inte gick som segrare därifrån.
 
Har annars kämpat ett par dagar. 
Med att hantera känslor som inte riktigt jag brukar kämpa med. Det är tufft att slåss mot vissa monster, som påminner om sånt som en inte längre behöver hantera. Förrän nu, tydligen.
Behöver smälta ner det, göra det till något hanterbart som jag ska bemöta på ett bättre sätt nästa gång. Behöver ta lärdom, inte slås ned. Behöver vara rak och tydlig, och stå upp för det jag upplever och det jag vill förändra. Utan att be om ursäkt. Behöver samla in känslorna, och bemöta monstret helt enkelt.
Det får inte ta mer energi och det är jag som ska bestämma mig för hur jag ska hantera det.
 
Just nu är jag nöjd med go kväll med trevliga människor, skratt, allvar, ost, kex och vin. 
Det räcker för dagen.
 
Kram Joey ❤️
 

Bra besked.

0 Läs mer >>
 
Ibland är det skönt att viljan är större än själva känslan för att träna. För att röra sig på nåt sätt. Tröttheten efter jobbet idag gjorde att jag verkligen fick bestämma mig för det.
Blåsten lockade inte heller jättestarkt.
Gick hem, lämnade väskan och stoppade i lurarna i öronen med Nina Simone. Och Tog mig ut för en promenad.
 
Efter en stund kom jag in i lunken.
Liksom meditativt flow med fantastisk musik. Utrensning av en ganska tung dag. 
Tog vägen om kyrkogården där svärfar ligger. Så gult och vackert av alla påskliljor. 
Ny energi tillfördes, så tvätten orkade fixas, och strykjärnet fick sig en motionsrunda också.
 
En kopp ingefära- och citronvatten, DN och katt nu är otroligt skönt. 
 
Joey ❤️

Utrensning och ny ene...

0 Läs mer >>
 
Tittar på en verkligt sjuk Netflixserie nu...
om Charles Manson och hans sjuka "familj". Hjärntvätten av dessa unga flickor, snärjde de runt sig, sin värld med sex, droger...och fick de att tro att han var Jesus och de lydde honom blint. Så otroligt sjukt.
Och intressant.
Att se hur det va, i den sjuka världen med så mycket ondska när någon tror att hen äger alla.  Får rysningar, av obehag. Av äckel. 
Nu har jag snart sett klart den.
 
Vilhelm Moberg kan läka en, efter detta, orolig själ. 
 
Hoppas jag.
 
Kram ❤️

Läka en orolig själ.

0 Läs mer >>
 
Har visst DN för ett tag, hur nu det gick till. I alla fall en väldigt bra tidning, med bra artiklar på bra svenska (bara det:-)). 
På ledarsidan idag var det en längre skriven text om kvinnors syn, samhällets syn på våra kroppar. Slutklämmen gillar jag. Den ovan.
 
Tänkvärt onekligen och behöver bara gå till mig själv, eller människor i min närhet för att se risken av att sprida "icke-gillande" av kropp. Försöker tänka mig för, men visst märks det säkert om en inte är helt nöjd, och varför.
 
Att sluta ha skönhetsideal som mål vore revolutionerande. 
Befriande.
Att vi behöver röra på oss för att vi ska må bra, bli/bibehålla oss starka, få lugn-och-ro-hormon-flödet för att minska stress och ångest, stärka skelett för att förebygga frakturer, öka lungkapacitet och stärka hjärtats muskler...
Ja, ni vet. Det finns väldigt många fördelar med motion och rörelse, och det i sig borde räcka som motivation. Och vara det vi sprider omkring oss, hur liksom glad kroppen blir av träning i vilken form det vara månde.
 
Revolution, någon:-)?
 
Kram o god söndag!
Joey ❤️

Revolution, någon?

1 Läs mer >>
 
 
Vår vana trogna, när vi är hemma, gick vi till stan för en kaffe med paranteserna. Det känns som en lyx, så fint och mysigt att ta vara på tiden. Livet. Dela det en kan med människor som är nära. Små och stora samtal, mys att bara vara.
 
Det kändes så påtagligt, så mycket värt när vi gick hem för att rensa ut det sista efter svärfar. I några få lådor är det liv som var hans. I foton, fina teckningar, böcker...
Så otroligt sorgligt att liksom så konkret spara och slänga det som varit någons ägodelar.
Saknar hans pliriga, blå och pigga ögon. 
Saknar hans värme, hans envishet och vilja att leva. 
 
I vårt land är det fred, så vi kan ändå spara och lägga undan. Vi har kära minnen vi kan bevara och titta på igen. I ett land i krig händer det plötsligt, oväntat där också allt runt omkring förstörs på ett ögonblick. Inga fysiska minnen alls att ta in, och vara nära.
 
Det finns en sorts läkning att plocka i, ta vara på och återanvända. 
En slags vilja att bevara, behålla en liten del av det som inte är. 
Ändå är det så märkligt sorgligt när livet begränsas till ett par lådor. Alla år, alla intressen, allt som varit.
Förgängligt är det. 
Minnena finns dock kvar, varma och goa.
 
Kram ❤️

Ett liv i ett par låd...

0 Läs mer >>
 
Utanför jobbet försökte blommorna stå upp i vinden. Inte enkelt. De låg nästan jämns med marken emellanåt men orkade resa sig. 
Så starka.
Som maskrosor sprungna ur asfalt.
Envisa. Liksom odödliga.
 
Tränat idag.
Så otroligt skönt att få svettas och använda kroppen. Få styrka igen. Ro i själen. Amy Winehouse i öronen. 
 
Kvällen har varit väldigt god.
På krogen och ätit gott med min fina vän. Haft goda samtal. Skratt. Allvar. Värme. 
 
God natt❤️
 
Joey
 
 
 

Liksom odödliga.

1 Läs mer >>
 
Ett sånt fint mail i morse fick mig att le stort.
Så fint! Med tulpaner och omtanke.
Blir rörd av människors engagemang.
En del hånar sociala mediers ytlighet, men faktum är att personerna som grattar ändå gör en kraftansträngning och skriver. Och det gläder. Att de vill gratta just mig. Blir varm i hjärtat. Tack!!
 
Ett år till alltså.
Det är ju bra. Att fylla år.
Äldre blir vi, inte så mycket att irriteras över utan istället tacksam då alternativet är riktigt tråkigt.
Så trots kroppens förfall och säkert färre hjärnceller vid det här laget så är jag glad för året, för åren som gör att jag får leva. Uppleva. 
 
Fått fina presenter, ätit och druckit gott och blivit omhuldad av kärlek. Det är stort.
 
Och förresten. Glassen var riktigt god.
 
Kram Joey ❤️

Ett år till.

0 Läs mer >>
 
I morgon kommer jag nog inte att kunna röra mig efter första träningspasset på 5 veckor pga att min hudmoj. Blir intressant:-).
Det var otroligt skönt att få svettas och göra en genomgång av musklerna.
Ska strax dock lägga mig på en golfboll pga ont i höger skinka/bäcken. Beställt massage för detta, längtar liksom lite dit.
 
Ny bok påbörjades igår kväll.
En klassiker som jag aldrig läst.
vackert språk konstaterar jag snabbt, och det är skönt som omväxling till Denise Rudbergs Matilde. En riktigt dåligt skriven bok. Jag har inget emot lätta, lite ytliga böcker emellanåt. Kan va skönt att läsa sånt som omväxling. Men språket behöver va bra för att det ska finnas någon behållning, tycker jag. Men så var det alltså inte heller i detta fallet. 
Nu hoppas jag på bättre läsning.
 
Nu veterinärerna på TV, mitt favoritprogram:-).
 
Kram Joey❤️

Blir intressant.

0 Läs mer >>
 
Nu är det näst intill klart i stugan.
Köket är klart, porslin diskat och inplockar, allt tok-städat, mattor ristade, golv skrubbade...
Trött i kroppen men nöjd.
Väl hemma tog jag ett städryck även här, om bara golven. Tusse är nyduschad, liksom jag, och tänker att "här sitter vi nu bra". 
Nu tyar inte jag mer!
Höfterna känns som stenstoder, smidig som få verkligen.
 
Härliga lediga dagar är över.
Har med känslan av ro och gemenskap, sol och värme och vackra vyer, jobb och stugfix som gemensamt projekt som känns fint. 
 
Nu är det vila ikväll, innan jobb imorgon bitti. 
Och imorgon lite försiktig träning på gym igen efter den arkeologiska utgrävningen (som jag ej fått svar på än, men antar då att det är grönt ljus). 
 
Kram ❤️

Känslan av ro.

0 Läs mer >>
 
 
 
 
 
Älskade ungen åkte hem till Stockholm idag, efter vår vecka ihop. Så gott att ha fått ha henne nära lite. Förstår dock henne att hon ville hem idag då hon vant sig vid ensamlivet. Det räcker nog med mamma-liv 1 vecka...:-)
 
Efter skjuts till Alvesta station åkte jag i min vackra röda drottning till stugan där köket nu är färdigt. Vi har slitit satan idag, både pärlan, jag och lillbonus. Ni anar ju kanske det på före- och efterbilderna...vi kliade oss i huvudet när vi kom med tanken "var i h-e börjar vi"? Men vi ät ganska organiserade, både jag och hon så vi jobbade på. En bit i taget med slänghög, tvek-låda, insortering och diskning/torkning....
Och det blev så jäkla bra!!
Sen fick vi, som liksom belöning, mysigt besök av goda vänner, som försåg oss med tårta och kärlek.
 
Nu sitter vi här. Helt slut och helt tysta.
Med en kopp the o finaste katten i mitt knä. Lite tv på i bakgrunden. 
En effektiv dag!
 
Kramar Joey❤️

Slitigt satan.

0 Läs mer >>
 
Vackra tulpaner pryder köksön. 
Älskar dessa blommor i varierande färg och form...krispigheten och vårkänslan. 
Få blommor jag gillar lika mycket, även om de allra flesta blommor är vackra i sin olikhet.
 
Precis som vi människor, som också oftast är vackra i sin olikhet.
Tack vare sina olikheter, som vidgar perspektiven, ökar estetiken.
Alla människor är inte sköna typer, somliga har djupa problem, tänker utanför boxen på ett icke medmänskligt sätt. De gör inte världen bättre, eller charmigare alls. 
Men resten. 
Vi är ju så många människor på vår jord, och de allra flesta bidrar till mänskligheten på ett bra sätt - fast på olika vis. Det är min absoluta människotro.
 
Som sjuksköterska möter vi väldigt många olika människor, från olika samhällsklasser, med olika bakgrund, med olika religion och med olika ursprung. Det ökar min förståelse för att det finns något gott i alla.
Det finns hopp för de allra flesta, och de allra flesta bemöter andra människor med respekt. Med nyfikenhet.
Med känslan att vi berikar varann, med vår syn, kunskap och olika tänk.
 
Det är påsk.
En glad påsk.
Jag har haft nästan alla barnen hemma, mannen i mitt liv finns hos mig, och mina föräldrar ska jag träffa idag för att äta påskbuffé. 
Det berikar, det också.
 
Puss till dig!
Joey ♥

Vackra i sin olikhet.

0 Läs mer >>
 
Fina människor omkring mig idag, inte hela familjen men en del av den då bonusson och bonussvärdotter samt bonussönernas mamma var hemma. Brunch hos oss med knytis, så gott!
 
 
Gott att sitta o skratta, prata allvar, mycket bröllopsplanering och funderingar...
Värme och kärlek som är obetalbar och ger mig kraft. 
 
Veckan med min äkta unge har gett mig kraft. Energi. Vila. Så gott att ha möjligheten att unna sig det. Och så skönt att bara va, utan plikter. Så slapp att jag inte förrän idag har packat upp resväskan, vilket är höjden av förfall. Eller uppsving. Beror på hur en ser det:-). 
 
Börjat kolla ny serie ikväll; Aquarius. En filmatisering i serieform om Charles Manson. Så jäkla märklig figur med sån karisma som kunde få folk att göra vad som helst i tron om att det var rätt. För att de dyrkade den galna jorden han gick på. 
 
Dags för god natt.
och känslan att vara ledig ännu några dagar...
Himmelskt!
 
❤️
 

Förfall.