0 Läs mer >>
 
 
Om en ska jämföra med igår (och det tycker jag att en ska) så känns det idag som att det sitter en 30 kilos människa på bröstet istället för en 70 kilos. Och det är ju bra! Sovit gott i natt, vilket gynnar måendet så klart. Jag åt frukost, drack mitt morgonkaffe och tog på mig träningskläderna för dagens promenad. Eller ja, i går blev det ingen eftersom jag inte orkade gå omkring med min egen vikt plus ytterligare 70 kilo...det förstår ni ju! Men idag blev det en långpromenad i underbart solsken med Wahlgren & Wistam i öronen först, och sedan musik. Ljuvlig lista med Womens jazz-singers....shit så bra! 
 
 
Wahlgren & Wistam är också sköna att lyssna på (precis som Britta & Parisa). Idag ganska mycket om livet just nu, om världens nedstängningar och kaos, om människors lidande, hysteriska människor och sjukvårdens hjältar som på vissa håll sliter halvt ihjäl sig. Jag gillar dem. Alltså poddarna. Jag gillar deras självdistans, och att de bjuder på sig själva. Mitt i sorg och smärta hittar de glädje och skratt. Det är så skönt just nu i synnerhet. Liksom musiken. Så satans viktig just nu. Inte bara för mig, utan för de allra flesta människors själar. För att få kraft, kunna få en liten glimt av ljuset mitt i allt. Tanka toner och text, rytm. Låta hjärtat få sitt. 
 
 
Världen ser ut som vanligt. 
Fåglarna kvittrar för glatta livet, sina vacka melodier. 
Solen skiner, blommorna knoppas.
Det är lugnare på gatorna, i trafiken och på trottoarerna. 
Människor verkar dock i mer behov av att titta en i ögonen nu. Alla vi söker efter en bekräftelse, ett leende på vår promenad. Så gott att kunna få ge det till dem jag möter. Det ger energi tillbaka.
 
 
Min utsikt över min arbetsplats. Min älskade unge har övat i tre dagar på huvudstående, och jäklar vad hon snappat! Så häftigt att se denna lilla kropp vara så stark. Som en pinne rakt upp!
Mycket musik har det blivit i bakgrunden idag. 
Jobbat hemifrån, medan jag bitvis svurit över min inte så logiska Macbook. Alltså, det är min upplevelse som är van vid PC. Men jag har börjat vänja mig, och jag ska också öva. Om tre dagar kanske jag är lika bra på Mac som min dotter är på att stå på huvudet!
 
Puss och kram.
Och, på riktigt, var rädda om er.
💟
Johanna
 

Om tre dagar.....då!

2 Läs mer >>
(null)

Det blev en dag hemma då lungsen inte ville som jag i natt. Hosta och inhalationer, som idag följts av motståndsandning och mer inhalationer. 

Kommer att hålla mig hemma några dagar för att vara rädd om mig på förmodligen klok anmodan. Känns konstigt. Som ju allt gör just nu, över hela världen. Grav astma är en av de dåliga sakerna att ha om viruset skulle hoppa på en, men till min fördel har jag aldrig rökt vilket verkar vara en tydlig riskfaktor. Hur eller hur....jag tror att jag gör klokt i att fortsätta vara avståndstagande ett tag framöver. 

Och jag ber just nu till stjärnorna, Moder Jord...att det ska drabba så lite som det bara är möjligt. Att det snart ska vända. 
Kanske är det ändå så att vi människor behöver förändra våra vanor efter detta. Kanske behöver vi fundera över hur vi kan hjälpa jorden, och de som lever på den att återhämta sig. Att vara mer rädda om allt. 
Om varann, livet. 

(null)

Läste i natt ut denna fina lilla bok, om en gammal man och oväntade möten som utvecklar sig. En bok om vänskap och kärlek på ett annorlunda sätt.

Vad vore vi utan kulturen?
Utan böckerna, filmerna, musiken, konsten...?
Så många som finner tröst och glädje, styrka och ro i det. I alla tider men kanske ännu mer i kris. Så viktigt för att ge själen näring. 
Vad lyssnar ni på för att få kraft?
Vad vill ni helst läsa?

Kram Johanna 
❤️

Kanske ännu mer i ...

0 Läs mer >>
(null)

Vacker gräsplätt översållad med små blommor. Så vackert och lätt för ögat att ta in. Vila i. Luften var isig men ändå värmde solen i blåsten.

 Britta & Parisa pratade i öronen. Om en kanske lär sig nåt från sina ex. Och i så fall vad. Jag tänker att vi lär oss nåt av alla möten, om vi vill reflektera över det. Men specifika händelser, eller känslor som kommit ur dessa händelser kan bli en lärdom. 

Ibland gör tankar på människor, bakåt i tiden, en bara glad. Tacksam att en fått ha dem i sitt liv ett tag. Blir glad när minnen dyker upp om vissa, men ledsen av andra.
En del tankar om andra, är som att dra bort ett plåster, om och om igen. Som påminner om sårande kommentarer, relationer med sjuka drag mellan värme och kyla. Värme och kärlek till kallt avståndstagande, ryggtavla mot ansikte som bara lämnar frågor och känslan av att inte duga. 
Relationer är inte enkelt, och i perioder kan det vara så mycket svårare. Innan ens eget värde blir något att verkligen värna om så kan det vara svårt att se tjuvnypen. 

När en vet hur det känns inuti vet en vad en inte vill vara med om igen och vad en istället längtar efter. Ofta är det väl så, med vänner, jobb och vad en gillar att göra. En prövar sig fram, känner efter och gör om när det skaver tills det känns mjukt och behagligt, roligt och utvecklande. Tills det inte gör ont i själen längre, utan den kan få läkas.

Vi är väl lite olika bra på att hitta det som passar oss. Det kan ta lite tid, men vägen dit är nog ofta en lärorik om än backig stig. 
När vi hittar det vi söker, det är då vi ser blommorna på marken igen.
Känner dofterna av gräset, och uppfattar vänliga leenden. Musiken blir ännu starkare och livet än mer värdefullt.

❤️

Var rädda om er, och varann!

Johanna


(null)

Kram Johanna❤️


Det är då vi ser b...

0 Läs mer >>
(null)

Det är en annorlunda stillhet, en påtvingad sådan, runt omkring oss. Den är konstig onekligen men det ger en ny ro mitt i allt.
Planer, socialisering och andra upptåg får ligga i vila. En umgås med de närmsta, och hittar en slags lunk. 

Tänker att det är skillnad för dem som inte gör det och som är sjuttio plus och måste hålla sig inne mesta tiden. Ensamma människor som är i riskzonen. Kan tänka mig att det blir än mer mörka tankar som tar över, när en inte har nåt som kan skingra oron.
Kan själv känna att det är lätt att oroa sig. Försöker att på helgen kolla DN högst två ggr per dag med uppdateringar, mot när en jobbar och är i informationsflödet från Regionen mest hela tiden. Måste begränsa det lediga dagar. För mitt välmåendes skull. Är onekligen orolig för att själv få det. Tänker att mina lungor kanske inte skulle gilla det jättemycket...
 
(null)

Varit i backen och tränat idag, sedan kört pilates- och plankövningar. Beställt hantlar från stadium också så att jag kan träna lite mer som vanligt. 

Suttit i solen.
Pratat med min älskade unge, druckit kaffe med sambon och en kompis, läst.
Läst ut Lundells Vardagar. 
Gillar verkligen hans skrivande. Att han lyckas få just sina vardagar med dagliga funderingar och sysslor att bli som bitterljuv poesi.
 
(null)

Igår hade vi en spel- och pysselkväll.
Uno och så pussel, och det senare lade mannen och jag klart när ungdomarna drog sig tillbaka. Riktigt trevligt!

Var rädda om er.
Lyssna på regering och folkhälsomyndighet,  håll er till icke sensations-nyheter. Försök njut av livets små stunder, av vädret. Promenaden. Musiken. Varann. Och var kloka och inte övermodiga. Ödmjukhet har stor plats just nu.

Kram❤️Joey



Bitterljuv poesi.

0 Läs mer >>
(null)

Passade på att ta ledigt denna soliga dag.
För att tanka energi. Fylla på depåerna. Göra lite ärenden, åt mig och åt mina föräldrar
Efter Ica Maxi-besök och leverans av apoteksvaror begav jag mig ner på stan.
Satte mig här en stund, i solen. 
Väntade på vännen Helena som jag bestämt lunchdejt med. Det blev en fin stund på Café deluxe, som serverade en riktigt god lasagne. 

(null)

Vi höll avstånd men var ändå nära.
Nya tider gäller. Nya riktlinjer kom också idag, att Max 50 personer får vara på samma plats samtidigt. 
Det stramas åt, vår så självklara frihet. Som vi tagit så för given. Nu dras det in och vi anpassar oss. Hälsar med armbågen, eller nickar, tvättar händerna före och efter...allt typ. Nu reagerar en om någon kliar sig i ansiktet och tänker nej! Gör’t inte! 
Det är tur att vi är anpassningsbara.
Hoppas att det kan plana ut antal smittade i behov av sjukvård nu. 
Hoppas att viruset kan gå och dö snart...
Och lämna tillbaka livet till oss.
Med ny eftertänksamhet och förmåga att reflektera. Men lämna oss. Skona dem som är kvar.

(null)

Livet fortgår.
Måste fortsätta. 
Mina föräldrar firar 55-årig bröllopsdag idag, som ju är så värt att fira!! Skickade vacker bukett med blombud, sån tur att det finns när det inte blev någon middag tillsammans. Inga kramar. Telefon är tack och lov fantastiskt!

(null)

Som en brudbukett!

(null)

Njöt en stund i solen i trädgården.
Insöp ljuset, värmen.
Tacksam för ledig dag.
Att jag nu betalat in mitt sista studielån.
Att mina lungor hållit sig i schack tack vare supermediciner och förmodligen träning. 
Att jag har en älskad dotter, underbara bonusbarn med respektive och en härlig familj.
Att alla är hyfsat välmående.
Att mitt arbete alltid är meningsfullt och till för att hjälpa människor.

Tack livet.
Fortsätt vara där du är.
Moder Jord, kanske kommer vi att bli lite mer rädda om dig. Om varandra. Lite klokare kanske. Lite mer ödmjuka.
Att inget är för givet.

Kramar❤️
Johanna 

Som att inget är f...

0 Läs mer >>
(null)

En för oss lugnare dag idag.
Det är lite som en berg- och dalbana just nu, både i intensitet och känslorna i allt informationsflöde. 
Alla är som kokta i huvudet, trötta av allt som händer och kanske kommer att hända. 
Kollegan och jag passade på att gå ner på stan och köpa fräsch lunch och sätta oss i solen en stund. Vila en stund, och hitta ljuspunkten i denna dag.

(null)

God äppelmust drack jag till lunchen!

(null)

Efter jobb dansade jag med dammsugaren och sen var det dags för min dagliga promenad på idag drygt 7 km. 
Så fantastiskt skönt ute, stilla med hög luft. 

Medan jag gjorde chiliböngryta satt mannen och lade pussel i mysig lugn och ro. Jag var på gnolhumör. Ben & Jerrys köptes in till dessert. Lusten att ta vara på det lilla och fina är stor. 

Som imorgon. 
Då betalar jag in det sista på mitt studielån efter tre års sjuksköterskeutbildning år 96-99....tjoho!!!

Go kväll!
❤️

Pussel och gnolhumör.

0 Läs mer >>
(null)

Så skönt med ett avbräck i all information och hygienrutiner, strukna operationer och många telefonsamtal, ändringar i arbetssätt, funderingar över hur allt ska bli. 

Våfflor hos bonusson och hans lilla familj, så gott och mysigt med en pigg, pratig liten Leia, lite gemenskap. Så glad för dessa människor!

(null)

Behövde min dagliga promenad så gick hem från Hovshaga i ljuvlig kvällsluft.
Nya kommunhuset är under avtäckning under det där megafeta tältet. Blir nog väldigt fint när det är klart. 

(null)

En udda skapelse onekligen, som ska bli klart 20/21 om allt går som det ska. 

(null)

Ställde mig på vår lilla balkong.
Ville fånga ljuset. Liksom magiskt och högt i luften. Så skönt. 

Det är en slags tröst mitt i allt, det här vädret. Luften. Ljuset. Tack Moder Jord! Tack stjärnorna! Vad vi behöver det!

Var rädda om er.

Kram ❤️ Johanna 

Vad vi behöver detta!

0 Läs mer >>
(null)

Spelkväll igår.
Skönt avbrott. 
Som ett andningshål mitt i all information som just nu är mer intensiv än nånsin. 
En paus för hjärna och känslor som snurrar oavbrutet. 

Astrid Lindgrens filmer ska en vara lite bra på men också ha en himla tur i detta spel, som jag och min älskade unge spelat otaliga gånger genom åren.

Skulle vilja ha förslag på kul sällskapsspel! Helst såna där en inte är på lag men även såna också. 

(null)
Så blev det en tur här ikväll.
Idag 7 rundor upp och ner, och sen träning hemma på golvet. Kändes bra, men ska beställa hantlar också. 

Ikväll gynnade vi Kungsgrillen då jag var noll pepp på att laga mat efter lång arbetsdag. 
OAS och Villa Deluxe har vi också handlat mat på senaste veckan. Vill uppmuntra er att köpa med er mat om ni inte vill sitta på krogen just nu. Alla de krogar vi gillar och vill ha kvar efter denna period behöver oss nu. Var och en får ju gynna dem efter egen förmåga så klart!

Allt är så osäkert.
Som om det dallrar i luften av det vi vet finns nånstans men vi vet inte hur det kommer att slå. Som en osynlig djävul som väntar på nästa drag. Eller mister han själv andan och ger upp. Tänker att det inte är någon idé eftersom människor gått i ide, så det är lika bra att han drar. 
Det hade ju varit fantastiskt!

Håll ut kära ni! Håll i! Håll ihop fast lite på avstånd ändå! Tvätta händerna ordentligt, och ofta, kramas i tanken och ge inte upp!

Kramar ❤️ Johanna 

Andningshål.

1 Läs mer >>

(null)

Våra liv sätts på paus just nu.
På jobbet känns det som inför ett gig, som en uppladdning. Det är bara det att en inte vet när giget ska bli. Bara den nervösa känslan dansar runt. Nästan all planerad operationsverksamhet är avbokad även denna veckan, bara de som inte kan vänta görs. 

Vad har vi att vänta? 
Vad finns bakom nästa hörn? När slår det till? Eller gör det det? 
Och hur slår det i så fall?
Ingen vet.
Det är bara att försöka sitta lugnt i båten och vänta på det som verkar vara i antågande.
Och varför skulle det inte, egentligen. Varför skulle vi på nåt sätt undslippa denna farsot.

(null)

Det är väl det värsta.
Att inte veta. Att egentligen inte kunna planera. Att inte veta hur hårt det kommer att slå mot gamla och redan sjuka eller mot andra helt till synes friska. 

Passar på att flexa ut lite tidigare.
Gå min dagliga promenad, lapa sol.
Ta in ljuset, värmen, lugnet.
Se knopparna, uppkomna blommor. Löven på vinterligustern. Anamma vårkänslorna mitt i denna märkliga vår.
Det är en dag idag också - ett uttryck jag lånar från en klok kvinna. 
Och så är det ju.

Idag skiner solen, och livet just här och nu är lugnt. Det är bra.

kram ❤️ Johanna 


Varför skulle vi?

0 Läs mer >>
(null)

Före träningspass fick det bli mina special-knäcke med avokado, chiliflakes, svartpeppar och flingsalt. Och kaffe. Och ett glas vatten.
Gott och bra start.

Körde en kraftpromenad och fler halvsprångrundor upp och nedför pulkabacken idag än i förrgår. Sen pilatesboll och plankövningar. Skönt och härligt med P3 Historia i lurarna. Först om Emeline Pankhurst och sen om Frida Kahlo. Båda väldigt intressanta och bra. 

(null)

Krokusen blommar i vår trädgård.
Vårens ankomst är i sprickstadiet liksom.
Bästa tiden egentligen. Denna vår får en passa på ännu mer än tidigare att se all utveckling, allt vackert växande.
För att få lite tröst och hopp.

(null)

Har en mindre bra dag idag trots det vackra omkring mig. 
En dag som börjar mindre bra kan vara svår att vända, mer än om något händer mitt på dagen. Som om sårbarheten är mest tydlig på morgonen. Känslorna ligger utanpå kroppen, och inte innanför huden. 
Så är det ibland. Ska nog ut och gå en sväng till för att vända, eller lufta känslorna. 
Få det ur mig. Av mig.
Samla knoppar och sol i sinnet.

Kramar ❤️
Johanna

Samla knoppar och ...

0 Läs mer >>
(null)

Tog oss till stugan.
För att titta till, vårstäda lite. Skaka av vinterdammet. 
Ta våra äggmackor och kaffe i solen.
I tystnaden som är. 
Vindens sus. Fågelkvitter. En och annan traktor, någon A-traktor och faktiskt ett par bilar på avstånd. 
Ändå så tyst.

(null)

Som att andas i ett lugnare tempo. 
Den gamla, lilla stugan som förr haft tre personer boende i sig på full tid. I ett rum och kök, eftersom det ena rummet bara var finrum. Inget konstigt utan så det var.
Vi bor verkligen överdådigt, de flesta av oss, om vi jämför hundra år bakåt i tiden i vårt land. Eller inte ens hundra. Åttio. 

Min sambos pappa kommer alltid för mig i stugan. Som om han vore där, lite extra närvarande. Fint. Han hade gillat renoveringen. Lättheten i att kunna laga mat med ugn och spis. Ljuset med altandörren. 
Han ser. Och han känns nöjd.

(null)

Så skönt att sitta innanför glasdörrarna i uterummet, och känna solens värme.
Som hopp mot kinden.
Må kulmen snart vara nådd med virushelvete så att fler blir immuna, och livets paus kan gå på play igen. 

Må politiker och människor i gemen som nu är glada för sjukvårdspersonal visa det även efteråt. Låta förstås att sjuksköterskor, undersköterskor och läkare behöver rekryteras för att vilja stanna på lång sikt.
En sjukvård som redan före virushelvete gick på knäna behöver stöttning, ett uppsving - inte bara konstgjord andning.
Vi tvingas kanske alla att gå utanför våra "comfort zones" och gå till mer eller mindre kända arbetsområden, för vi ska gå dit vi behövs. Dit chefen säger att vi ska styra kosan. Och de med små barn uppmanas att lösa barnpassningen för att kunna stå i sjukvårdens tjänst. Det är stora krav som ställs på alla, oavsett om en haft andra positioner och uppdrag senaste tiden. I kris hjälps en åt, oavsett om en känner sig trygg eller inte med nya uppdrag. Nya positioner. 
Som ett gummiband ska vi vara, allihop.
Det är vi också, vi vill hjälpa, göra bättre, lindra. Men vi vill också ha cred för det, på riktigt och på lång sikt. Vi vill bli ihågkomna även efter krisen. 

Kram och var rädda om er❤️
Johanna

Och han känns nöjd.

0 Läs mer >>
(null)

Så ljuvligt med ledig dag.
Kanske är det lite lugnet före stormen nu när nästan all planerad kirurgi är inställd. 
Gäller att samla kraft, att njuta av tiden och livet. Suga in de små stunderna.

Som idag! 
Vaknade lite efter åtta. Käkade frulle och städade sen hela huset till världens bästa spotifylista som brorsan skapat: Hästjazz & Roots. Riktigt bra blandning av fina artister och härlig musik. Hade kraft att skaka filtar, damma, städa toaletter och badrum, dansa runt med dammsugare och svabb....I like it när tiden finns!

(null)

Tog en långpromenad, eller kraftpromenad som jag gärna säger. Runt om på söder och till vårt vackra naturreservat. Gick snabbt upp och ner i pulkabacken som avslut några gånger, så svetten rann. 

(null)

Skaffat mig en pilatesboll också så att jag kan göra mycket hemma. Så plankövningar och sit-ups, rumplyft och ryggträning är avklarad för dagen.

(null)

Det var liksom tvunget att ta på skinnpajen idag. Våren skrek till mig, mitt i blåsten: ta på den! Det kommer vår! Och jag lydde. Dock med ylletröja under men visst kände jag våren.

(null)

Hämtlunch på olika sätt. 
Alla gillar inte veganskt...Haha:-)
Jag prövade idag en väldigt god nudelsallad med jordnötssås kryddad med ingefära och chili. Fräscht och gott!  

Nu blir det lugn och ro.
Läsning av Lundells Vardagar.
Han är ju lite rolig ändå mitt i sitt poetiska språk, och lite annorlunda skrivsätt. Han är sig lik, lite surgubbe mot världen som han liksom alltid varit. Men jag gillar det. Han hymlar inte, han säger det han vill och gör det jäkligt bra.

Önskar er en fin fredag.
Ta hand om er. Njut av sol och vår.

Kraaaaaam!!!! ((Längtar satan efter riktiga kramar!!)

❤️

Joey

Våren skrek till mig!

0 Läs mer >>
(null)

Ljuvligt gott med Villa De luxe goda pizza och rödtjut med trevligt sällskap.
Kändes skönt och fint att ses efter jobbet en stund. Normalitet i en inte normal tid. Och för att gynna dem som är beroende av att vi köper deras varor.

(null)

Min käre sambo och äldste bonussonen Dennis. 

(null)

Kamilla och jag. Och bäbisen i magen!

Så otroligt mysigt ställe, varm miljö och trevlig personal. Det var några gäster till men inte var det många. Allt är så märkligt nu. Fortfarande surrealistiskt liksom. 

Ändå vet vi ju verkligen att det smittar lätt, att det verkligen kan bli allvarligt för särskilt äldre människor eller andra riskgrupper. Tänker att jag själv tillhör en sån grupp, fastän jag själv inte riktigt vill inse det....
Jag tänker ju att jag ska vara lite försiktigare så jag går ju just nu inte på gymmet, men går ner på stan (som ju är väldigt ödslig just nu), äter i matsalen och arbetar bland många kollegor. Det är ju overkligt svårt att veta hur försiktig en ska vara för mitt, och andras bästa.

Mer kunskap och mer information kommer ju hela tiden. Och vi lär bli varse, allihop.
Under tiden får vi vara så försiktiga vi kan, göra sköna saker för att fylla på våra depåer, läsa de där böckerna som står och väntar i hyllan, spela sången en tänkt på ett tag. Ta en promenad i vårsolen och njuta av blommorna.
Försöka att hålla modet uppe.

Luften idag...ni kände väl?
Så ljuvligt hög och skön!

Kram ❤️

Fylla på depåerna.

0 Läs mer >>
(null)

En liten stilla stund efter jobb och promenad, och före matfix. Idag blir det halloumi stroganoff och ris.
Trött i huvudet av all information, av allas oro, av alla telefonsamtal...vi är nog alla trötta av just det. Inte mycket att göra, en får kämpa på och göra det bästa av det. 
Stunder av frisk luft, av läsning eller vad en nu gillar blir ännu mer viktigt. För återfyllnad. 

Lundell skriver bra. Gillar hans liksom poetiska språk. Hans formulerade funderingar.
Ska läsa om en del gammalt han skrivit, tänker jag.

(null)

En bra film vill jag rekommendera: The two popes. Jäkligt bra, byggd på en verklig historia med fantastiska skådespelare: Anthony Hopkins och Jonathan Pryce, och en lika fantastisk dialog. En fin film!

(null)

Fick lite uppmuntran idag på jobbet. Betyder så mycket för att hålla modet uppe liksom. Vi får hjälpas åt så gott det går, och om det är något sjukvårdspersonal får vara så är det flexibla. I kristider får vi alltid räkna med att hoppa in där det behövs, så är det liksom. Fått lära mig nytt i dagarna och det är förvisso väldigt roligt, när det är inom något sånär trygga ramar. Det mesta går ju!

Håll modet uppe, hörni.
Ta en promenad.
Lyssna på fåglarna.
Titta på knopparna.
Krama om er närmsta familj.
Skicka ett sms till dem du vill visa kärlek till.
Le åt alla du möter.

Kram❤️ Johanna

Le åt alla du möter.

0 Läs mer >>
(null)

På lunchen idag gick jag till stan för att köpa lunch för att ta med. Det blev OAS i Bländapassagen som fick bli mitt drag idag, väldigt vacker och smakrik lunch!

(null)

Strawberry bowl och avokado och hummus på surdegsmacka.....mycket gott!
Vill uppmana er till att ta med mat från krogen, för att försöka stötta dem vi så gärna vill ha kvar!  Dessutom var det väldigt skönt att gå ut lite, rensa hjärnan ett smul.

(null)

Tog en kraftpromenad efter jobbet, runt sjön.
Våren har börjat spira ordentligt. Fåglarna toksjunger, förmodligen lyckligt ovetande om vad som pågår runt om i världen. 
De sprider hopp om en annan dag.
En bättre dag med välmående människor och öppna krogar, folk på uteserveringar som ler och skrattar, dyker ner i djupa samtal. 
Sol, värme, liv och lust.

(null)

Sol, värme, liv och lust.
Så vackra ord. Så fint hopp.
Och omgivningarna runt där vi bor...de sprider vila och hopp. 
Änderna badar lugnt, simmar sakta i den lilla sjön. 
Också lyckligt ovetande och nära i just nu.
Njuter av vår och liv.

De små stunderna, så viktiga att suga in.
Hålla i. Njuta av. Vara ödmjuk i.

❤️

Kram Johanna

Sol, värme, liv oc...

0 Läs mer >>
(null)

Det är sköna kontraster.
Att gå från en något kaosartad tillvaro på jobbet rakt ut i skön luft för en lång kraftpromenad. Få energi, syre, kraft i steget.

"Hur kan vi" med Navid Modiri i öronen, då han snackar med Emma som arbetar som sexarbetare. Hans samtal bygger på respekt och nyfikenhet, och han kan stå helt på andra flanken men ändå blir samtalen bra. Så även detta samtal, som också är en inspiration i samtalskonst. Utan fördomar, eller när han har det så säger han att det ju just är det och vill gärna höra motargument för att bli motbevisad. 

Det blev massa rester här ikväll.
Fläskpannkaka, tomatsoppa, potatis- och köttfärsgratäng och tonfiskpasta. Som en buffé, så skönt ibland!

(null)

Viktigt att sansa sig.
Att lyssna på de experter vi faktiskt har och förlita oss på att de med all säkerhet har bättre svar och kunskap än de vi själva kan komma på. 
Det är en ny, märklig tid. För alla. Somliga bör vara väldigt försiktiga, men somliga kanske inte måste det på samma sätt utan försöka leva lite normalt med förnuft ändå. 
Och flera restauranger har Take away, som OAS, PM, Deluxe....får bli avhämtning någon dag för att de ska gynnas. Vi vill ju ha dem kvar även efter detta virus!

Ta hand om er!
Kram❤️ Johanna

Kaos, kontraster o...