0 Läs mer >>
(null)

Tittar tillbaka i fotopärmarna, bläddrar.
Minns.
Nästan tjugo år sedan denna bild. Släktkalas, tårtkalas, hos Arne, som inte längre finns. 
Så många år sedan, så mycket som hänt på vägen. 
Dottern som snart fyller 22, och jag 52.

(null)

Då och där, bestod familjen av tre barn. Två pojkar och en flicka. Syskon som fick växa upp ihop, slipas emot varandra, hänga ihop i vårt och torrt. Skratta ihop, bråka och gråta ihop. 
Vara varandras människor.
Som de fortsatt att vara, även om de inte fick bo ihop som en hel familj hela barndomen. Eller hel, vad är det ens. 
I bonusföräldrars och bonusbarns tid, så är familjen det den är. Och de som är i den kan vara, och kanske bli, varandras människor. Ibland blir det kanske inte så, men oavsett så gör alla relationer något med en. Slipar lite, omfamnar, ifrågasätter, ger och tar, allt en gör när en möter människor. 

(null)

Många goda minnen, med barnen.
Många sorgliga minnen också, som har med en sprucken relation att göra. 
De fina minnena vårdar jag, stämningen, känslorna. Glädjen att syskonen fick ha varandra. Att jag fick ha dem i mitt liv. 

(null)

Älskade mamma och pappa, Fridas bästa supportrar. I alla lägen, från mini, till dagis och hela vägen till nu. Varmt att minnas det. Att se och känna att de omfamnar, finns där - det är stort. 

(null)

Som vår lilla enhet, vår familj, som alltid varit ihop. Vuxit ihop. Också slipats mot varandra, stöttat och peppat genom livet. 

Tänker att oavsett vilka som är inom den enheten en lever i, så bildas det ett slags kitt. Något som gör att banden stärks, som gör att en vill skydda dem som är innanför den. Att en vaktar lite och håller ihop, gnider idéer mot varann, provar dem. Oavsett hur olika personerna inom enheten är, så finns lite mer viljan att förstå, viljan att göra väl, att omfamna. Och att slipas mot varandra blir en viktig väg till erfarenhet, till att omfamna ny kunskap, nya tankar. 
Det är väl det som liksom är en familj, tänker jag. 

Tacksam för att jag fått leva i de där olika enheterna, att fortfarande få vara en del av dem. Och otroligt tacksam över att ha fått bära mitt älskade barn i min kropp. Att ha en enhet tillsammans med henne, att vara familj - bara vi, och också med de olika enheterna som ringar som går i vår egen lilla ring.
Mina människor.

(null)

Kram ❤️ Johanna

Mina människor.

0 Läs mer >>
(null)

Så mysigt att mötas av skönt ljus på morgonen, istället för tätt mörker.
Stjärnor och adventsljusstakar ger ett skönt, välkomnande ljus tycker jag, som gör det lite lättare att möta dagen.

(null)

Vardagsrummet bjuder också på lite dunkelt sken. 

(null)

Mysigt att komma hem när trädgården hade fått julbelysning dessutom…älskar det, lite crazy men härligt!

(null)

(null)

En trött dag, som slutade med mathämt och promenad i minusbister kväll - så skönt med lite kyla. Skönt att få lite luft, energi, utlopp för energin och läkning från tröttheten. 
Längtar efter snö, även om det inte är särskilt praktiskt så är det väldigt fint. Ljust. Som ett vitt täcke som omsluter moder jord på vårt norra halvklot. 
Längtar efter snöänglar i snön, efter ljuset. Tystnaden. 
Det är något visst med det.

Kram Johanna ❤️

Något visst.

0 Läs mer >>
(null)

Sovit gott i helgen. Lade ner sleepcykle-appen faktiskt, då jag själv känt mig stressad av att hela tiden veta hur obra jag egentligen sover. Väldigt sällan mer än 65-70% sömnkvalitet, vilket föder en trötthet av bara vetskapen. Har nu vanligt larm men har vaknat tidigt av mig själv både igår och idag - något av det skönaste som finns. 

(null)

Var uppe först idag, tände adventsljus och lyssnade på Dagen är kommen - en av de vackraste sånger i dessa tider.
Ljuvlig start på dagen.

(null)

Helgen har varit så fin, härligt att äta gott och umgås, prata, kolla på vinterstudion och Morden i Midsomer. 
Brorsan stack till mor och far på frulle och jag gick till gymmet för ett pass och sedan blev det en långpromenad i uppfriskande väder. Haft ont i nacken och axlar i helgen, antagligen bara för avsaknad av träning. Behöver verkligen det för att kroppen inte ska sacka ihop!

(null)

Skönt att vara själv på gymmet ända tills stretchingen. Lugnt och behagligt.

(null)

Sannerligen ett gråväder, som ett vemod över staden. Ändå skönt, med rätt kläder och dojor!

(null)

Nu blir det läsning en stund, innan adventsfika hos Connie och Niklas. Fint det!

Kram ❤️ Johanna 

Ljuvlig start på dage...

0 Läs mer >>
(null)

Brorsan kom ner från Stockholm igår och hänger här på söder hos oss, och det blir umgänge med kära mor och far och också övriga i familjen som lite kommer och går. Mycket att få ihop på alla håll med hästhoppning, gubbklubb och gammelträff med karaten.  Fint ändå, att också få hänga med vår lilla ursprungsfamilj liksom. 
Igår bjöd mor på god mat, roquefortkyckling och ris. Ikväll blir det chiliböngryta med älgfärs, som får stå och puttra ett par timmar. 

(null)

Advents- och julpyntet åkte upp igår efter jobb, matinköp och städ. Skön belöning med lite belysning och bara det sötaste pyntet.

(null)

Tomten Lars hälsar välkommen.

(null)

Gammal tomte från Patriks barndom.

(null)

(null)

Den gamla tygtomten har min mormor Alva gjort. Eller Siri som somliga sade. Eller Alva Siri Maria. Hade den i barndomens säng i Ingelstad och den vill jag ha framme varje jul. I år fick den hedersplats i köket på svärfars gamla munkstol.

(null)

Farmor Maja målade mycket porslin, och denna tomten är min favorit. Tyvärr tappade jag tomtemor i betongen i källaren i fjol så tomtefar är nu änkeman. Tråkigt som bara den, faktiskt. Fick dessa när jag flyttade hemifrån från min älskade farmor. Hade velat ha det paret komplett, men men. Han är fin där han står ändå!

(null)

Idag har vi varit på Torpalyckan och tittat, på den blivande badplatsen och på lägenheterna, som i torsdags blev inflyttningsklara - så jäkla fina! Ute och körde en sväng i krokarna, med mors och fars nya fina Citroën aircross. 

(null)

Medan brorsan och föräldrarna kollar någon sport borta på mossen, så passar jag på att chilla. Sitter i fåtöljen med grytan småputtrande och Roberts Flack på stereon -en ny och riktigt trevlig bekantskap.

Kram ❤️ Joey

Häng.

1 Läs mer >>
(null)

Ibland är det verkligen värt att stressa för att hinna. Hektiska dagar på jobbet som känts nästan övermäktiga på morgonen, men som sedan löst sig med fokus och hårt jobb. Fick till oss välfungerande andningsövningar från onsdagens föreläsning, som jag körde under dagen - för att, som Mia Lundin sa, "jaga bort tigrarna". Och fasen vet, det funkade!
En bra belöning i sig, att det liksom löste sig utmed dagen, men att sen ha ett bord bokat på The view med kollektivet - det var en otroligt fin belöning!

(null)

En otroligt fint inredd loge, en smakfull och konstnärligt utsmyckad meny med goda viner serverat av rutinerad och väldigt härlig personal. Oj, vilken lyxkväll!

(null)

Grannfrun fyllde dessutom år dagen till ära, kunde ju inte bli bättre! Jo, för hockeyfantasterna skulle ju Lakers vunnit för att fullborda kvällen så klart. Jag var nöjd och glad oavsett, även om det hade varit ett plus med vinst.

(null)

(null)

(null)

Patrik.

(null)

Bästa kollektivet, Åsa och Peter.

(null)

En färgglad dag på jobbet, mindre färgglad på hockeyn även om jag lyckades leta fram en rostorange tisha till kavaj och bralla - för en tyst manifestation mot mäns våld mot kvinnor (orange veckan som påminnelse) som ju per automatik blev ett litet stöd för hemmalaget.

Somnade faktiskt när vi kom hem, trots mycket av det goda. Vaknade dock upp vid 03 och sitter nu i fåtöljen. Har tomglott en stund. Ska andas, och sedan försöka få ett par timmars ytterligare sömn.

Kram ❤️ Johanna

En fin belöning!

0 Läs mer >>
(null)

Jag hade tänkt att skriva om det historiska som idag hände - att Sverige fick sin första kvinnliga statsminister. Det var ju glädjande, på riktigt!
7 timmar senare var det plötsligt något annat som gällde, och politiken svävar i limbo igen.
För en stund blev jag otroligt glad, oavsett politisk tillhörighet, för att första kvinnan fick tillträda den posten. Tänkte på min älskade farmor, som alltid gick i 1 maj-tåget, och hur glad HON skulle varit idag. Jag tror att hon hann med en dans där i himmelen när det stod klart. 
Fortsättningen följer således i politikens förvirrade värld…

(null)

Var med grannfrun på en riktigt bra föreläsning ikväll, på vackra Palladium. Mia Lundin hette föreläsaren, och det handlade om hormonell balans och obalans, om förklimakteriet och klimakteriet och om hur det kan bli bättre.
Återigen slås en av att det finns för få hälsokliniker inriktad på kvinnors hormonella hälsa. Kunskapen är för liten, resurserna för ynkliga. Tur att det ändå börjar röra på sig, saker händer! Tänk, bara i vår stad så har det varit två föreläsningar inom några veckor i ämnet. Det kan bara bli bättre!

(null)

(null)

Kram Johanna ❤️

Hann nog med en dans ...

0 Läs mer >>
(null)

Tänker ofta på det, att den som utstått det mesta av och från oss ändå är den som älskar mest. Oavsett. 

Min egen har fått vara med om en ganska krokig väg, liksom från sidan. Säkert många gånger suckat, gråtit och skakat sitt huvud inför det jag gav mig in i. Att till synes maktlös stå bredvid när stormen yr och jag bara fortsatt, trots varningen. En del av henne måste gått sönder vid de tillfällena.
Liksom hoppet måste ha tänts när jag återvände från de mer eller mindre galna strapatserna. 
Och då med en öppen famn och massor av kärlek.  Outtröttligt. Gång på gång. Utan att vara arg eller förebrående, utan bara välkomnande. Glad över att galenskapen för denna gång tycks vara över, med hopp om stabilitet och ett bättre vägval.

Min mamma. Så otroligt att ha fått ha en sådan mamma, som alltid funnits - och finns - där. 
Som är precis så. 
Med en öppen famn och en vilja att förstå det som händer, även om det ibland måste kännas omöjligt. Men bara att vilja…det är kärlek!

Kram ❤️ Johanna
(null)

Den som älskar mest.

0 Läs mer >>
(null)

Så otroligt skönt med ljuset idag!
Så efterlängtat, efter alla grådagar.
Gick en långrunda, över flera stadsdelar som det brukar bli. Lyssnade på podd, och på Adeles nya platta. Tog in det ljuvliga vädret och luften, njöt i fulla drag. 

(null)

Samlade på mig lust att inte bara baka en sorts kaka idag, tänkte att det ju är lika bra med fler när ändå köket och jag själv skulle mjölas ner.
Hittade recept i buffé på saffransdrömmar så dem hade jag bestämt innan jag började gå, sen fick jag lite inspiration med stegen.

(null)

Det blev vinbärsmuffins med citron och syltgrottor - en gammal klassiker.
Bakade otroligt mycket förr, och när jag gör det nu kommer jag tillbaka till känslan av lugn och tillfredställelse. Just det där med att knåda känns bra, att händerna får jobba som gör att tankarna fokuserar på just det. Att få degen att gå ihop, bli smidig och kunna rullas ut. Det är en skön stund, och så fint att kunna fylla frysen lite till kakkalas!

(null)

I eftermiddags hade vi mor och far här på kakkalas och bildvisning från Patriks resa. Väldigt fint att få se fantastiska bilder på stor skärm och få berättat om det som visas. Onekligen en häftig upplevelse förstår jag ju!

Ikväll har vi börjat på en ny serie, mannen och jag: Vigil, på svtplay. Verkar riktigt bra!

Kram ❤️ Johanna

Inspiration med stege...

0 Läs mer >>
(null)

Längtar efter vår och sommar, värme, blommor och barfotafötter…
Regnet strilar i jämn ström och skapar lika grått väder som själen känns just idag. Dystert, färglöst och trist.
Älskar färg i naturen, så väl som vårens spirande grönska, sommarens tokblomning och höstens palett av klara, djupa färger. Till och med gnistrande, krispig vinter med kyla och mycket snö lockar mitt sinne. Men detta?
Noop. Inte alls. 
Var och tränade på morgonen, och har varit utomhus en stund. Hade tänkt promenad ut i skogen men kanske får det vänta till imorgon.

(null)

Det här vill en ha!
Grön djungel, utomhusliv, kaffe i solen. 
Och sa jag barfotafötter…?

(null)

(null)

Min älskade unge har åkt hem igen, efter en vecka här. Fint att ha henne här, och som alltid så tomt när hon åker. 
Korsordskvällar var en bra grej. Ska nog införa lite tankenötsverksamhet för mannen och mig. Trevlig syssla lite så där på kvällen, innan läggdags. 

(null)

Lillbonus fyller år, och det ska firas ikväll här. Arton bast, så galet. 
Hon är liksom alltid lillbonus. Den yngsta av de fem barnen i mitt liv. 
Men dock, så fyller hon myndig! Denna lilla 6-åring som jag lärde känna, med sin blixtrande energi och pagefrisyr. Time flies…! 
Ikväll blir det festligheter, med lite vänner och hennes del av familjen liksom. Vi har ju några delar av familjekonstellationer, så är det bara!

(null)

Nu ska jag hänga en tvätt, lägga i nya lakan i gästrummet - eller Fridas rum, som det ju varit och är ibland även nu. Sakna lite, och så läsa en stund. För att samla ihop mig.

Kram ❤️ Johanna

Sa jag barfotafötter…...

0 Läs mer >>
(null)

Vägen dit kanske kantas av oro, tankar som irrar runt. Om hur det ska bli, vad som ska visa sig. Frågor om det kommer bli något en själv redan tänkt eller något annat, något som gör det oförberett och mer svårhanterligt. 
Oavsett så är svar bättre än frågan. 

Efter alla år, så många tankar och känslor som dansat virveldans med själen och gjort den trött, utmattad. För att i nästa stund skutta fram, med solen starkt skinande och vinden i håret. 

Förståelsen för det som är, omfamningen från sig själv när en landar i förklaringen. En lättnad, förmodligen, i takt med att verktyg kan ges, kanske lite ledning. Lite balsam åt en trött själ och kärlek åt att en är som en är, och vilan i att det är bra. Precis så.

(null)

Att få vara stilla, kramas om, bara vara. 
Landa här i soffan, med korsord om kvällen. I stillheten, i det bekanta. Vila i det trygga.  

Ibland behövs så lite.
Kanske bara en famn, mat och kärlek. 
Bara så.

(null)

Kram ❤️ Johanna

Ibland behövs så lite...

0 Läs mer >>
(null)

Började läsa denna efter resan. Eller mer i mellanrummet av resan. 
En resa till och från Lund, med en mellanlandning i en soffa. Ösregn, mörker men också musikalmusik och sång hela vägen hem. Bra sätt att hålla koncentrationen uppe!

(null)

Fick bli ärtsoppa och pannkakor nu när vi kom hem, så otroligt hungriga och ganska trötta.

(null)

Mer reflektioner kommer en annan dag. Nu är huvudet mosigt.
Friends känns som lagom för hjärnan. Att hänga en stund i soffan utan större aktivitet i övrigt.

Mannen har kommit hem efter tre veckor på resande fot, mysigt att höra att han går omkring och packar upp, tassar runt med sina tysta steg.
Ska bli väldigt skönt att ha honom bredvid mig i natt, och imorgon. Och framöver.

Kram ❤️ Johanna

Regn, mörker och musi...

0 Läs mer >>
(null)

Stannade till här, på väg hem från promenaden. Sände tankar till moder Jord, om de som gått före mig. Som inte längre finns kvar här. 
I de flesta stunder tänker jag att vi möts igen, när även mitt liv är slut, men i andra stunder tänker jag att det kanske är som det var då. Innan en föddes. Då visste en antagligen inget om någonting. Eller…? 
Eller var vi i någon annan skepnad, i ett annat liv? 
Vem vet. 
Stod där någon minut, tittade in i det vackra ljusträdet eller minnesträdet, och lät tankarna gå. Fortfarande, efter alla år, tänker jag att min farmor faktiskt är med mig. Oss. Klappar om i drömmen, pussar på kinden och stoppar om. Tanken är fin, och trösten stor.

(null)

Hade velat prata med henne, om livet nu.
Tankarna som snurrar runt, om viktiga saker, och hur hon skulle se på det - med sitt perspektiv. 
Tänker att vi har mycket att lära, om vi tillåter oss, att liksom gräva där vi står. Om vårt beteende, våra val och hur vi bemöter motgångar och hur vi bemöter människor, varandra. Saker som känts övermäktiga, eller oroande, hur hade hon hanterat det? Vad hade hon sagt? 
Förmodligen hade hon gett en stor kram, satt på en kopp kaffe och satt sig bredvid. Lyssnat. Kommit med sin tanke när jag lyft min. Gett sin syn på saken och gett mig möjligheten att sutta på den i egen takt, att ta in lite i taget och fundera över de nya vägarna. 

(null)

Hon hade hällt upp en kaffe till.
Gett mig en minut. 
Låtit mig fundera över det sagda, och så hade jag tagit upp den där nya tanken och tänkt lite till. 
Och så hade hon gnuggat sin näsa mot min, pussat min kind och jag hade fått lite kraft åter. 

Så där som vi behöver.
Landa hos någon. Sitta nära. Krama om och bli hållen. Ligga med huvudet i någons knä. Dricka en god kopp kaffe och fundera ihop. Tänka högt, provprata och känna att det är okej. Bara så.

(null)


❤️
Kram Joey

En minut.

0 Läs mer >>
(null)

Äntligen sushidags! Varit sugen på det länge, men det har varit annan mat som prioriterats helt enkelt. Nu när dottern är hemma blev det hemlagade välbekanta rätter men så idag…då small det till med denna vackra rätt. 
Körde en bilrunda efter jobb, hämtade  nätbeställd mat och sushi på hemvägen. 

Blir mindre motion idag just men själen får påfyllning - minst lika viktigt, tänker jag. Tränar och promenerar gör jag en annan dag.
Har dessutom hädisk träningsvärk sedan gymmet igår, så kanske bra med lite stillhet.

(null)

Lyssnade på en otroligt intressant podd igår, där Alexander Pärleros intervjuade utlandskorren Magda Gad. En så modig människa som åker till de farligaste delarna av världen för att berätta deras historier. Nu är hon i Afghanistan och har mycket starka berättelser därifrån, om hur det är att vara journalist och kvinna där, men framförallt hur det är att vara människa där. I ett pågående krig där talibanerna tagit över. Ett sjukt lidande, ett sjukt liv. 

(null)

Nu lite korsord i soffan!

Kram❤️ Johanna

Lite stillhet.

0 Läs mer >>
(null)

En dag värd att uppmärksamma, då det både är fars dag och farmors födelsedag.
Min kära pappa, som är en av dem som betyder allra mest i mitt liv. En av mina människor, som alltid finns där. Bara genom att just finnas så har han varit, och är, otroligt bra på att ge sin support, sitt stöd genom livet. Värd allt fir i världen!!

(null)

Och så farmor…verkligen en viktig person som med sitt öppna sinne och stora hjärta är en enorm förebild. Tacksam att jag fick ha henne i 33 år av mitt liv. Hoppas du har det bra och att vi, på något sätt, ses igen.

(null)

Blev bjuden på otrolig söndagsmiddag, med kalvstek, galet god sås och potatis och bästa desserten: ostkaka!! Oj, oj, oj, en sån lyxmiddag lagad med omsorg och kärlek av mästerkockan mamma!

(null)

De är bra de här två!

(null)

Och den här älskade människan, som är här just nu. Mysiga kvällar med soffhäng, matlagning, samtal och korsord (ikväll löste vi två!). Ljuvligt att ha henne här, att få lite bonustid med bästaste ungen. 

(null)

Bild från gymmet i morse, körde ett svettopass redan halv 9 då jag vaknade pigg klockan 7. Knäppt men sant.
Träningen var riktigt bra i alla fall.
Men nu, nu är jag pömsig.

God natt!
Kram ❤️ Johanna

Värd att uppmärksamma...

0 Läs mer >>
(null)

Jisses vad skickliga musiker, glädje på scen och ljuvlig musik kan ge balsam åt själen!
Bo Kaspers i sig är otroliga tycker jag, med sitt sätt att skriva om vardagsglädje och bekymmer. Musikerna och kören de hade med sig var galet bra, verkligen! En riktig höjdarkväll även om allt vunnit på ett lite rundare ljud med mindre diskant - om en ska vara lite petig.
Men satan i gatan vilket ös och vilken glädje!

(null)

(null)

Ljussättningen var riktigt härlig också, och att få glädjen att njuta av livemusik. Bara det!
En sådan lyx det är, att ha möjligheten till det. En sådan lisa för själen.

(null)

Sovit rätt bra i natt, trots hostnatt. Tog frukost i sängen, och gick sedan ner på stan för en andrakaffe med mor och far och lite ärenden.

(null)

Lördagsblommor fick följa med hem.
Och ikväll kommer min älskade unge hem till mig, oplanerat och väldigt välkommet. 

(null)

Kram ❤️ Johanna 

Oplanerat och väldigt...

0 Läs mer >>
(null)

Ljuvligt att fånga ljuset idag, att ta en långpromenad medan solen visade sig. Vattnet alldeles spegelblankt, och fångade dagens färger.

(null)

Satte mig i gungstolen när jag kom nu, efter att messat med min dotter som lyssnat. Tog så fram vår gamla julplatta med Aprilväder, satte mig till rätta och lyssnade. Den ger mig fortfarande kraft, lust och någon slags ödmjukhet. Hör att min röst har förändrats en dess, den är inte längre lika stark som då. Det var som att rösten och sången då var min livlina, mitt sätt att kunna hantera livet på. Få ur mig, och till mig, strålar av hopp, av kärlek och kraft. Sjöng med en desperation som nästan spricker i kanterna, och jag gillar det. 
Många fina stunder kommer till mig, och det känns bra. Min fristad, i mitt sinne en stor sten på en äng där jag stod. Skreksjöng, eller andaktsfullt viskade ut min sång. Till Moder Jord. 
Fortfarande är sången och musiken min religion, som tröstar, leker med min tanke, ger hopp, kraft och glädje. 

(null)

(null)

(null)

Och ikväll, mina vänner, ska Bo Kaspers få fylla min själ.

Kram ❤️ Joey

En desperation som sp...