Som att inget är för givet.

(null)

Passade på att ta ledigt denna soliga dag.
För att tanka energi. Fylla på depåerna. Göra lite ärenden, åt mig och åt mina föräldrar
Efter Ica Maxi-besök och leverans av apoteksvaror begav jag mig ner på stan.
Satte mig här en stund, i solen. 
Väntade på vännen Helena som jag bestämt lunchdejt med. Det blev en fin stund på Café deluxe, som serverade en riktigt god lasagne. 

(null)

Vi höll avstånd men var ändå nära.
Nya tider gäller. Nya riktlinjer kom också idag, att Max 50 personer får vara på samma plats samtidigt. 
Det stramas åt, vår så självklara frihet. Som vi tagit så för given. Nu dras det in och vi anpassar oss. Hälsar med armbågen, eller nickar, tvättar händerna före och efter...allt typ. Nu reagerar en om någon kliar sig i ansiktet och tänker nej! Gör’t inte! 
Det är tur att vi är anpassningsbara.
Hoppas att det kan plana ut antal smittade i behov av sjukvård nu. 
Hoppas att viruset kan gå och dö snart...
Och lämna tillbaka livet till oss.
Med ny eftertänksamhet och förmåga att reflektera. Men lämna oss. Skona dem som är kvar.

(null)

Livet fortgår.
Måste fortsätta. 
Mina föräldrar firar 55-årig bröllopsdag idag, som ju är så värt att fira!! Skickade vacker bukett med blombud, sån tur att det finns när det inte blev någon middag tillsammans. Inga kramar. Telefon är tack och lov fantastiskt!

(null)

Som en brudbukett!

(null)

Njöt en stund i solen i trädgården.
Insöp ljuset, värmen.
Tacksam för ledig dag.
Att jag nu betalat in mitt sista studielån.
Att mina lungor hållit sig i schack tack vare supermediciner och förmodligen träning. 
Att jag har en älskad dotter, underbara bonusbarn med respektive och en härlig familj.
Att alla är hyfsat välmående.
Att mitt arbete alltid är meningsfullt och till för att hjälpa människor.

Tack livet.
Fortsätt vara där du är.
Moder Jord, kanske kommer vi att bli lite mer rädda om dig. Om varandra. Lite klokare kanske. Lite mer ödmjuka.
Att inget är för givet.

Kramar❤️
Johanna 

Kommentera här: