0 Läs mer >>
Mingelförberedd för avtackning av kollega.
 

Patrik och jag i Orlando 2010.
 
Igår tackade vi av en lärare på universitetet, pensionsmiddag med rosévin, mineralvatten, buffé, kladdkaka, sång, presenter och kaffe...
Mycket trevligt!
Hon kände sig lite gott- och blandad, och det är nog inte så konstigt.
Tänk att ha jobbat i hela livet, och på samma ställe många, många år.
Det blir en stor del av ens liv, och det är de på jobbet man träffar mest - mer än den familj man lever i.
I alla fall timmar/vaket dygn.
Det är nog en blandad känsla många gånger.
Önskar dig stort och varmt lycka till!!
 
Efter jobb idag, föreläsningsförmiddag och IT-pill i eftermiddag, så tog jag direkt min ifåne och öronsnäckor med operamusik - gick fort en runda för att få energi och lust till något annat än jobb.
Avregistrera arbetet liksom.
Lyckades bra.
Greatest hits of opera går även att finna på spotify:-), en skön musik ibland.
Lyssnade mycket på klassiskt och opera när jag pluggade till ssk, gav energi och ro.
 
Ett samtal i dörren av god, gammal kollega nyss.
Vissa människor kommer alltid finnas i mitt hjärta, som betytt något genom livet.
Härligt!
 
Dags för matlagning snart.
Köttfärsfyllda tortillabröd i ugn får det idag bli.
Och ett stort glas mjölk!!
 
Fet kram till dig.
Johanna

Opera & promenad.

0 Läs mer >>
 
Många sköna dagar, med underbara nära samtal med världens bästa dotter.
Det är nog det härligaste jag vet!
Att få vara nära, få dela hennes värld och tankar, höra hennes tankar om kompisar, skola, livet i stort och smått, om oss som föräldrar, om hur hon ibland anser att vi är för stränga, och hur hon uppskattar andra saker.
Hennes nyfikenhet hur man själv var som ung, hur modet var, var vi samlades och höll till...
Tack älskade unge för att just du blev min♥!!
Du är det bästa som hänt mig!
 
Fick en glad känsla i går morse, när jag såg ett tack i tidningen.
För vårt, Väderlek`s, arbete i Hand i hand. Och tack för vår skiva.
För min röst.
Fantastiskt gullig människa som gjort sig besväret att sända in detta i tidningen.
Kärlek!!!!
 
Funderar över vårens begivenheter, då vi ska se Bieber i Globen.
Frida och jag, två andra mammor och deras döttrar.
Tyckte att det kunde bli kul - absolut!
Kul att få, återigen, vara delaktig i deras värld.
Efter intervjun med Skavlan häromdagen är till och med mormor avundsjuk på att vi ska se honom live:-)
Fantastiskt ödmjuk kille, jordnära och klok.Ovanligt mogen för sina blott 18 bast.
Det ska bli riktigt kul att få uppleva detta, för talang det har han.
Och en show som kommer att rocka loss - det tror jag på!
Tjoho vad kul!
 
Nu, efter liten paus, åter dags att begrava sig i Vårdhandboken.
Så förbannat småstilat har allt blivit senaste tiden, så läsglasögon...
inte så jäkla kul, men oj vad bra att det finns!
TTG (Tuggummituggandetanten) har nu också läsglasögon.
Kan det bli bättre.....?
 
Stor kram på er onsdag!!!
Försök njuta de små sakerna.
De finns!!!!
 
Johanna
 

Bieber, läsglasögon o...

2 Läs mer >>
 

Det är en ynnest.
Att få drömma.
Att ha små godbitar, praliner att se fram emot.
Att inte bara ha vardag hela tiden.
Vardagen kan absolut vara mysig, innebära många små fina stunder - absolut är det så.
Det blir ju ofta vad vi gör det till, det här livet.
 
Men ändå...
Att få drömma, se fram emot lite extra sol, extra ledig, extra sköna dagar.
Men Pärlan i mitt liv.
Och med alla godingar i familjen.
Blandningen, mixen är också en ynnest.
Skönt med egentid, vuxentid ibland.
Att kunna prata om våra grejer, utan att bli avbrutna.
Våra tankar, drömmar, funderingar.
Barnen kan behöva ledigt från oss också ju...:-)
 
Snart ska mannen iväg på en minitripp, bara han och jag.
Längtar mycket dit.
Till Alicante.
Till att ladda upp,
Få tid för varann, för sköna promenader, stilla måltider, njutande ett glas rödtjut...
Få sova ut på morgonen, men ändå ta tillvara timmarna.
Ingen stress.
 
Underbart!!
Jo, jag är bortskämd.
Som en prinsessa.
Så är det ju helt klart.
Jag är oerhört tacksam till allt jag får uppleva, till alla dagar som är sköna dagar.
LOVE!!!!!
 
♥♥♥
 
Johanna

Att se fram emot.

0 Läs mer >>
Bidra till Hand i hand med minst 200:- och du får CD.n Under samma himmel i din postlåda!
Maila till [email protected]
Du bidrar då till att barn och ungdomar i Kronobergs län som lever med missbrukande föräldrar, att få åka 1 vecka på sommarläger och möta kloka, sköna vuxna med tid för samtal och lek!
 
Tack kära Cenneth och Jocke för allt ni gör♥
 
Lördagens kräftor....mums!
 
Älskade mannen och fina svärfar i sin veteran - Willys Jeep - i dagens rally.
 
Det är söndag.
Efter goda kräftor i går kväll och lasagne trodde jag att sömnen skulle vara likt Törnrosas.
Men nä.
Vi såg filmen De andras liv.
Om stasiagenter och dess agerande om avlyssning och buggning.
Om ofrihetens Östtyskland.
Om ofriheten att inte få uttrycka sina åsikter och sina känslor som engagerar, att inte få kritisera de ledande utan att råka illa ut.
En vidrig film. Utan synligt våld, men anandet om att det finns i bakgrunden kramar om hjärtat.
Själva psykologiska ofriheten är nog ändå värre.
Och känslan av att storebror ser dig.
HELA tiden.
Jag är SÅ glad över att Berlinmuren föll, och att mänskor kunde få ett annat slags liv där.
Och jag är så tacksam över att leva i detta, faktiskt alldeles fantastiska land!!!
 
Som sagt.
Söndag.
Veteranbilsrally, där mannen i mitt iv kör sin gamla Willysjeep med svärfar.
Åkte dit och hejade igång de, gick runt och tog en kaffe, hälsade på fina Cenneth som stod i båset för Hand i hand...
kollade in gamla coola bilar.
En skön förmiddag.
 
På plats hemma igen.
Bloggande.
Med känslan av att det här inte är något självklart överallt.
Mycket av det jag skriver skulle säkert ses som högst opassligt, kanske rent av farligt, i andra länder.
Och jag sänder Sverige och himmelen en glad tanke.
 
Kärlek!
♥
 
Joey

Hand i hand och veter...

0 Läs mer >>
Lördags (eller just ja...fredagsgodis!)
Ljusa upp tillvaron lite!
 
Finaste bonusar, när de var små♥
 
Dennis lite större...med lillasyster Fridis♥
 
Dante Frida Felicia♥
Frida Fanny♥
 
Funderar ganska ofta....
I godisätande och ljusförsök...
 
Jag håller de finaste nära mitt hjärta, och kommer alltid göra.
Tittat på gamla album när vi först möttes.
Hur jag togs emot, och hur det har varit alla år.
Många bitar kommer jag förmodligen alltid ha som en sorg inom mig.
Ofrånkomligt.
Det kommer nog alltid att finnas dagar när det gör ont.
Fysiskt ont.
Ändå så tacksam att det får vara som det är,  även om det med åren är på ett annat sätt.
Såklart.
 
Vad hade jag gjort om inte...?
Ja, vem vet...?
Jag är glad att jag varit igenom det jag varit.
Att jag mött de jag gjort.
Det har lärt mig massor.
För stunden med somliga, och för livet med många.
 
Jag brukar säga att jag har många barn.
Det har jag ju.
Bara en äkta, men många bonusar.
Som berikar, som ger mig reflektioner och funderingar över hur jag bör va, inte va...
Och det är nytt hela tiden.
Jag får lära, och lära om.
Det är annorlunda med tjejer i tonåren, än med killar - det är nya bud liksom.
Och det är spännande och fantastiskt att jag får vara en del av deras vardag.
Allas vardag, och liv - på olika sätt.
 
I mitt hjärta finns mycket kärlek.
Tacksamhet och glädje.
En vilja att finnas till hands för er.
 
♥
 
 

Det gör ont.

0 Läs mer >>
                
 
 
Hur tänker man när man tror att världen på något sätt vilar i ens egna händer, och endast i ens egna?
Utan att vilja se att någon annan kan ha något, om än så litet att tillföra?
 
Ja, jag vet inte.
Jag vet bara att det är en sorglig syn på människan, på medmänniskan.
Och på sig själv.
Hur ska människan utvecklas om hon inte är villig att lyssna in andras uppfattningar, idéer och tankar - och fundera, reflektera och centrifugera loss de för att plocka ut det som kanske ändå var en smula smart?
 
Även i den till först synes knasigaste männniska finns en liten klokhet, värd att ta till sig.
Även den värsta av typer, så finns det en strimma ljus.
Vi gillar inte alltid det vi möter, och vi kan ha olika svårt att tackla olika personligheter.
Men viljan att försöka är ett bra steg.
Att försöka höra efter hur den egentligen tänker, den där andra personen.
Vi kanske inte köper idéerna, men vi har i alla fall öppnat sinnet lite för att lyssna färdigt.
 
Jag säger inte att det är lätt.
Och jag vet, jag har varit oerhört svartvit tidigare, snar att döma och klanka ner...
Men med livets motgångar och tuffa berg att bestiga har ödmjukheten infunnit sig lite mer vilket jag tror att man vinner på.
Som medmänniska.
Dessutom blir det faktiskt roligare att leva.
själen blir gladare av ett öppnare sinne....♥
 
Men det är ju upp till var och en.
Vi gör alla ett val hur vi vill vara, leva.
 
Kram i fredagskvällen.
 
Joey

Vem är gud...?

0 Läs mer >>
 
Pigg-upp-piller....finns det tro?
Någon vitaminkick så man blir pigg som en mört, som en duracellkanin typ?
Vill ha!
Trött som en kokt spaghetti, eller en blöt disktrasa istället.
 
Jo, jag vet...
Det är liksom höst.
På morgonen behöver jag tända varenda lampa jag ser för att jag ska fatta att det överhuvudtaget är morgon.
Johodå, godmorgon Johanna - det ÄR morgon. Promise...!
Fast kroppen skriker att NEJ - det måste vara natt. Det är en pina att stiga upp i denna tidiga timma när mörkret finns utanför - och innanför - dörren.
 
Absolut.
Hösten kan vara vacker.
Högt i luften, blå himmel och sol, vackra färger som trollas fram innan bladen singlar ner till en lång vila.
Men mörkret....?
Var inte det en högst jäkligt onödig uppfinning?!?
 
Efter dagens arbete slog vi oss ner i soffan, älskelsen och jag, och fick lite musik till oss.
The Commitments.
En jäkligt rolig, dråplig och musikaliskt skön film om en smubbe som startar ett soulband i Dublin.
Se den vettja:-)!
En liten tröst i blåsmörkret.
 
Jo.
Minsann.
 
Har lånat en bok på bibblan också.
Det är också ett rätt bra nöje. Även på hösten.
 
Kram till dig!
 
Johanna

En jäkligt onödig upp...

0 Läs mer >>
 
Satan i gatan vad vacker vy jag möttes av en bit utmed sjön på min powerwalk (eller kraftpromenad:-))...regnbågen!
Det är en vacker runda jag hittat, som jag gillar att gå.
Idag med Tribute to John Lennon i öronen...
Skönt att rensa huvudet och svettas ordentigt.
Kände mig låg efter jobb, utan att ha en aning om varför....
Så promenaden var livgivande.
När jag kom hem hängde en vacker krans på dörren, som min kära lilla mamma fixat.
Jag älskar ljung!
Tack!
 
Verkligen så galet trött idag.
Vet inte varför, men helt vansinnigt trött.
Lagt schema, haft planering med yrkeshandledningar, betat igenom mail och redigerat info till studenter..
Varit på möte på universitetet.
Jag har haft en del på mitt schema, men det är inte därför jag känner mig medvetslös....?!
 
Nå ja.
Dags för Dallas och krypa upp bredvid min Pärla i soffan snart.
Sen att sova sju kvart i timmar vore fint!
 
Mina vänner, ha en skön fortsatt kväll.
Sov gott denna lillelördag!
 
Kram Joey
 

Ovanligt vacker power...

0 Läs mer >>
 
Trött i huvudet efter schemaläggning och försök att få ihop det bra, ovan vid administrativt arbete efter semester och 4 veckors sjuksköterskeri...!
Skönt att komma hem, träffa goa vännen Ulle och sitta och prata skit och inta lite paj med marsansås i solen.
Prata om livet nu, om semester och sommar, barnen...
Tack för en skön stund!
 
En promenad efter kvällsmat med lilla bonusdottern.
Det är alltid speciellt att motionera ihop med glin, tycker jag.
Blir så naturliga små samtal om ditten och datten, som svävar fritt som små lätta moln.
Gillar det.
Inget krystat, utan väldigt enkelt.
Som att laga mat i hop, när praktiska saker upptar händerna så flyter liksom samtalet av sig själv.
Bra att "tvinga" barnen till sånt ibland tror jag:-)
 
Fick vackra blommor idag, som ni ser.
Gladiolus.
Ståtliga och vackra.
 
Nu mina vänner, ska Pärlan och jag snart bänka oss framför avsnitt nr 2 av nostalgitrippen Dallas där de är lika galna som jag minns det som typ 10-åring när familjen samlades runt denna serie...
Ska ge det några avsnitt, bara för att det är lite kul.
 
Kram och god tisdag.
Det har jag!
 
Johanna
 

En tisdag.

0 Läs mer >>
Ställde klockan för att sällskapa dottern per cykel till första skoldagen.
Härligt!
 
Blev ju en bra tur på över milen, så svettig och go väl hemma igen så dansade jag runt med dammsugare och svabb till Burlesque-musiken och Simon & Garfunkel...dammtrasan fick svänga runt med Tommy Körbergs toner.
Det går så lätt då!
Tvätten i maskinen fick oxå Körberg-komp, medan täcken och kuddar fick Helen Sjöholm till sin luftning utomhus...
Putsade sista två fönstren också, med nya receptet jag hittade i Smp för en tid sedan efter att ha blivit sur efter putsning med ränder och skit...ättika, vatten och skvätt diskmedel. Blir betydligt bättre. Jag kan nästan nu:-)
Klar!
 
En stund vid datorn.
Med musik.
En go känsla i kroppen efter förmiddagens fejande.
Jo, jag gillar det.
När jag får vara i fred med musik, städa och göra fint.
För liksom efteråt kommer goda dofter och stillhet i själen...
 
Gjorde sista passet som ssk igår, nu återgår jag till mitt vanliga jobb som huvudhandledare på avdelningen.
Det har varit riktigt härligt att vara som ssk, det är ett fantastiskt jobb många ggr  men också ett slitigt jobb.
Det ger dock mycket tillbaka, i alla möten man gör.
Är dock taggad för mina egentliga uppgifter nu, med några pass som ssk här och där också för att uppehålla kunskaper och för att jag behöver den typ av praktiskt arbete emellanåt.
Nu är det schemaläggning, dagar på universitetet, möten och planering som gäller innan höstens sjukssköterske-studenter kommer till oss.
Tjoho!
 
Jag har ett förbaskat roligt jobb.
Jag har en underbart härlig familj - alla inkluderade - och jag har ett bra liv.
Shit pommes frittes!
Tack fina, goda liv.
I love you.
♥
 
Johanna
 
 
 
 
 

Denna dag. En ordning...

0 Läs mer >>
 
 
 
 
En underbart vacker kväll med kvällsmat vid Toftasjöns utkant.
Otroligt skönt, vilsamt, gott med kvällsmat...
 
Tack för det Pärlan och Älskelsen♥

Vacker kväll.

2 Läs mer >>
 
Stilla och lugnt.
Insomnad.
Från den här världen - borta.
Lämnar tomrum, sorg och smärta efter sig.
Men också minnen.
Goda, vackra minnen.
Säkert också sorgliga och mindre roliga också.
Precis som livet är, det består inte bara av glädje och lycka.
 
Lidandet får ett slut.
Mitt i allt, i sista andetaget, så känns det som att själen hämtas.
Lyfts upp.
Och kvar är skalet.
Kroppen.
Utan själ.
Utan själva människan.
 
Lugnt.
Vackert utan lidande och smärta, ångest.
Blommor i sina händer ,knäppta på magen.
 
Det är nåt som  händer, ovan oss.
Som vi inte så lätt kan förstå.
 
Frid.
 
Kram

Ovan oss.

0 Läs mer >>
         
 
 
Idag har min dotter sin första spelning, som sångerska i  ett band, med ytterligare sångerska, trummis, gitarrist, basist...på en privat fest.
Kul!
Jag skulle vilja vara en liten fluga på väggen och lyssna och se!!!!
Jag tror jag nästan kan känna den där pirrande nerven, förväntan, nervositeten som sporrar och taggar...GUD vad roligt!
Glad för hennes skull, hoppas det ger blodad tand för mer musikaliska äventyr framöver!
 
Jag har sjungit i hela mitt liv.
I barnkör, solo för sångpedagog, i ungdomskör och vuxenkörer, i bandkonstellationer som sångerska...och som dragspelare.....
 
Lite otippat va:-)?
Min brorsa hade ett band när jag var runt 20, och de hade en dragspelare som slutade.
Så,...ville jag va med fick jag lov att lära mig lira dragspel.
Så...inköp av dragspel fick det bli.
Med knappar ville jag ha, inte tangenter (tyckte det var fusk liksom, ville lära mig på riktigt eftersom jag redan kunde spela piano...).
Övade som en dåre, skalor upp och skalor ner, accord, slingor....
Typ i två månader innan första spelningen utomhus på en springtävling.
Det gick rätt bra ändå, så vi höll på med samma band ett par år och var ute på pubar och stadscen och privata fester och lirade.
 
Sen har det stått där.
Sista gången jag spelade officiellt...ja, kunde det vara 2000?
Jag tror det.
Tog fram det nyss.
Och Padraic Pearse-pärmen.
Tyvärr har ett par toner satt sig så de låter lite igenom alltihop, det gick sådär med spelandet men körde några låtar och hittade ett par slingor som var mina forna solon:-)
Det var kul!
Minns en massa glada skratt, och galen publik, härlig medryckande irländsk folkmusik...
 
Musiken har gett så mycket kul, med musiktillägget på gymnasiet, mycket vänner, härliga känslor, utmaningar...
Faktum är att så här på äldre dar utmanar jag mig mer själv, strävar efter förbättring och vill våga.
Trivs mer med mig själv och njuter när jag sjunger tillsammans med Väderlek på ett annat sätt än för bara ett par år sedan.
DET är så underbart att känna, att vara en del i ett sammanhang som skapar ihop.
Längtar till första repet, och första spelningen efter sommaruppehåll ♥!!
DET är mitt livselixir.
 
kramar Johanna
 
 
 
 
 
 
 

Padraic Pearse, drags...

0 Läs mer >>
 
 
Terapi igår kväll var att skriva kalligrafi vid soffbordet.
Eller försöka återuppta det jag en gång var hyfsat bra på - det är roligt!
Ska öva mer framöver:-)
 
Idag vaknade jag runt 9, dottern gjorde smoothies i köket...
Solen sken.
Frukost intogs utomhus, såååå underbart!
 
Jag behövde denna soliga, lugna dag.
 
Tack!
 
Joey

lediga, underbara dag...

0 Läs mer >>
 
Paniken lyser i ögonen.
Oron i kroppen är påtaglig.
Motoriken är ryckig, ljuden från stämbanden ängsliga.
Att sträcka sig efter det som inte finns, inte i den verkliga världen...
Att plocka med saker som för någon annan ter sig obegripliga.
Om och om och om igen.
 
Försök att tala lugnt.
Att hålla handen.
Att sjunga.
Nynna.
Ha TV på.
TV av.
Musik på radion på.
Av.
Farmaka.
En klapp på kinden.
Och rundan om och om igen.
 
I försök att lugna.
Att finnas.
Men att känna att det inte är nog, att det inte når fram och inte hjälper...
 
Musik och promenad.
Svett och tårar.
Dusch.
Regina Spector på Spotify i fete-högtalare.
Det är min återhämtning.
 
Kramar till Dig.
 
Johanna
 

Att inte finna ro.

0 Läs mer >>
 
 
I det vackra vädret for vi till Tyrolen, på landet utanför stan.
Då  menar jag verkligen landet.
Bland kossor och ladugårdar, grusvägar.
Bland massor av gamla bilar och motorcyklar, från 50-60-talet.
Och en fantastiskt cool miljö med fik, trevliga människor, loppis, LP-försäljning...
 
Och det vill jag lova:
Min dotter var smått exalterad.
Vadan detta?
Har jag närt en riktig hippie vid min barm...?!
 
Hon gick igång bland gamla Allers från -49, som också inköptes för att ha som väggprydnader - inramade.
Lp med Alpahville och Elvis kom också med hem:-)
Jo, det var fräckt - det var det.
Och folkabussen var rätt cool.
Skapar nostalgi och ungdomsminnen för mig, medan det skapar en längtan av en annan, ej upplevd tid, hos Frida.
I en folkabuss har jag åkt på semester, sovit i bussen och kört genom Tyskland på landsbygden med trasig kopplingswire - i jakt på en bilverkstad som kunde fixa denna "kupplungzug".
Dessutom körde vi efter solen, eftersom vi inte hade någon karta - så av tips på var verkstaden låg körde vi enligt kartan solen på himlen med min brors hjälp...
Hittade gjorde vi, och kopplingen funkade sen hela vägen ner till Tjeckien.
 
Det var en skön, lite minnenas afton.
Och lite nyupplevelser och beundran för de som skapat detta ställe.
Med helt rätt stil.
Kan varmt rekommenderas.
 
Må gott kära ni!
Kram
Joey
 
 
 
 

Nostalgitripp & Tyrol...