Johanna Roth

 

Stilla och lugnt.

Insomnad.

Från den här världen - borta.

Lämnar tomrum, sorg och smärta efter sig.

Men också minnen.

Goda, vackra minnen.

Säkert också sorgliga och mindre roliga också.

Precis som livet är, det består inte bara av glädje och lycka.

 

Lidandet får ett slut.

Mitt i allt, i sista andetaget, så känns det som att själen hämtas.

Lyfts upp.

Och kvar är skalet.

Kroppen.

Utan själ.

Utan själva människan.

 

Lugnt.

Vackert utan lidande och smärta, ångest.

Blommor i sina händer ,knäppta på magen.

 

Det är nåt som  händer, ovan oss.

Som vi inte så lätt kan förstå.

 

Frid.

 

Kram