Johanna Roth

Ljuvligt att fånga ljuset idag, att ta en långpromenad medan solen visade sig. Vattnet alldeles spegelblankt, och fångade dagens färger.

Satte mig i gungstolen när jag kom nu, efter att messat med min dotter som lyssnat. Tog så fram vår gamla julplatta med Aprilväder, satte mig till rätta och lyssnade. Den ger mig fortfarande kraft, lust och någon slags ödmjukhet. Hör att min röst har förändrats en dess, den är inte längre lika stark som då. Det var som att rösten och sången då var min livlina, mitt sätt att kunna hantera livet på. Få ur mig, och till mig, strålar av hopp, av kärlek och kraft. Sjöng med en desperation som nästan spricker i kanterna, och jag gillar det. 

Många fina stunder kommer till mig, och det känns bra. Min fristad, i mitt sinne en stor sten på en äng där jag stod. Skreksjöng, eller andaktsfullt viskade ut min sång. Till Moder Jord. 

Fortfarande är sången och musiken min religion, som tröstar, leker med min tanke, ger hopp, kraft och glädje. 

Och ikväll, mina vänner, ska Bo Kaspers få fylla min själ.

Kram ❤️ Joey