Johanna Roth

Så såååå skönt att träffa denna människa efter arbetsdagen...! Att träffa någon som henne är som att gå fram och tillbaka i tiden, med allt som hänt genom åren. Så starkt möte, med skratt och tårar för  igenkänning, om sorg och glädje. 

Behövde denna påfyllning idag.

Känslan. Att jag ryms i hennes hjärta. Får plats där. Det är vackert.

Ibland kommer fortfarande tvivel. 

Om det är på riktigt. 

Kärleken. Från människor: vänner, nära och kära.

Men så många underbaringar finns i mitt liv, som gång på gång visat att de menar allvar. Att de finns, att jag ryms där.

Och mitt hjärta svämmar över ibland när jag tänker på det. De som ryms inom mig....stort.

Att ha min pärla är stort, som älskar trots att det inte alltid kan vara lätt. Ändå visar han gång på gång att han finns där. Menar allvar.

Att gå från tvivel och osäkerhet till inre styrka,  en vetskap om att det faktiskt kan - och får - vara just så bra....det är en process. Som får ta tid, som läker sår till ärr. 

Ärren finns och de går att leva med.

Kanske, tänker jag ibland, att utan såren hade jag inte haft något att läka och det hade förmodligen gjort mig till en annan.

Som kanske inte rymdes i så mångas hjärtan, eller hade plats för så många i sitt.

Vem vet?

Puss & kram

Johanna ❤️