Kanske hör både farmor Maja och mamma då?
Det drabbar ibland så hårt.
Sorgen.
Som en slägga slår den i bröstet så det känns svårt att andas.
Att aldrig mer, liksom.
Som en slägga slår den i bröstet så det känns svårt att andas.
Att aldrig mer, liksom.
Att aldrig mer kunna ringa mamma, bara för att få höra hennes röst och prata bort en stund.
Att aldrig mer få känna hennes kram, höra hennes stöttande kommentarer och hejarop.
Att hon inte kommer att se mig på en offentlig scen mer, hon som var min trognaste support tillsammans med pappa. Som alltid satt och såg nöjd ut, stolt. Som inte sa så mycket efteråt men kramen och blicken sa allt.
Förmodligen hur det än låtit hade hon ju varit mitt största fan.
Det känns oerhört tungt att hon inte kommer vara med vare sig i augusti, när Eka och jag ha duo-prenkät, och inte heller i oktober när vi spelar. Jag hoppas hon är med och både ser och hör, och jag hoppas hon då ser så där nöjd ut. Lite stolt.
Vem ska nu alltid älska mig liksom, på det sättet hon gjorde? Som kanske bara en mamma kan älska sitt barn?
Min mamma.
Som jag hade velat ha dig bara lite till.
Som jag hade velat ha dig bara lite till.
Men tiden är nog aldrig tillräcklig, jag förstår det.
Jag vänder nog på det så småningom, när tacksamheten kommer att jag fick ha dig så pass länge ändå. Och att du fick lämna detta liv så lugn, jag tror att du var färdig och att du inte ville mer.
Men saknaden är enorm, den gör så ont.
Jag vänder nog på det så småningom, när tacksamheten kommer att jag fick ha dig så pass länge ändå. Och att du fick lämna detta liv så lugn, jag tror att du var färdig och att du inte ville mer.
Men saknaden är enorm, den gör så ont.
Sov ut, var uppe och inhalerade en runda framåt småtimmarna men somnade om.
Kaffe på sängen och en andrakaffe till frukost, med Gösta Linderholms Brittas restaurang på då Patrik vaknade med den. Ett otroligt meditativt träningspass som var tungt och svettigt men så skönt, med Rose Betts i örone.
Kaffe på sängen och en andrakaffe till frukost, med Gösta Linderholms Brittas restaurang på då Patrik vaknade med den. Ett otroligt meditativt träningspass som var tungt och svettigt men så skönt, med Rose Betts i örone.
Och så lite eftersvett på balkongen.
Dusch och fix, tvättmaskin startad.
Ska sätta mig vid pianot en stund, försöka hitta lugnet och glädjen.
Rösten har känts bra ett par dagar, hoppas den gör det även idag när vi ska repa, Eka och jag.
Tänker att jag ska sjunga så det når fram dit till andra sidan, bort eller upp till det röda huset.
Kanske hör både farmor Maja och mamma då...?
Tänker att jag ska sjunga så det når fram dit till andra sidan, bort eller upp till det röda huset.
Kanske hör både farmor Maja och mamma då...?
Kram ❤️ Joey