0 Läs mer >>

Att få ett par dagar när jobbet går i ett helt annat tempo, där en hinner tänka efter lite, städa undan somligt, är ovanligt. Det senaste halvåret har det varit så fullt ös som inte alltid känts hälsosamt.
Skönt med lite paus ifrån det stimmigaste. 
Det är nog, däremot, ganska hälsosamt ibland.
En paus.
Skönt också när tröttheten är påtaglig. Detta mörker...!
Försöker då det till att det är mysigt, men det lyckas dåligt. När jag vaknar längtar jag tills kvällen när jag får gå och sova igen typ. En liten sjukdomskänsla senaste veckan som river lite, men som verkar hålla sig vid det. 
Inhalerat inatt, vilket ju var veckor sedan jag behövde göra nattetid. Inte heller lungsen gillar detta väder, det är tydligt.
 
Och så tänker jag på andra.
Som kämpar på en helt annan nivå. 
För att få må lite, lite bättre mitt i allt. Som måste läggas in för vård för att det inte går att försörja sig. För att all ork sipprar ut på helvetet som härjar i kroppen.
Då blir mitt obetydligt.
Ber till allt som finns att möjligen rikta det till.
Backa. Låt livet få mer plats. Ge kraft. Hopp. 
Omfamna ömt. 
Om en kunde lindra, ta bort det oinbjudna och göra bra igen...
Livet.
Det ibland så svårbegripliga.
Det så fantastiska, som en vill ha massor av.
Som en vill må bra i.
Och som ibland bjuder på så svåra backar att ta sig över.
 

Köpte blommor på vägen, tog en promenad till mamma och pappa. Drack kaffe och åt mammas goda kanelbullar, snackade ett par timmar. Fick se boken om Moheda skola i historien, där mamma berättar sin del om sina upplevelser. 
Häftigt att se den i tryck!
Pratade gamla minnen, om vart de träffades som unga, var de bott, jobbat. Fina timmar med två av de bästa människorna genom mitt liv. 


Hösttröttmössan här. 
Känner mig som jag ser ut, som att jag borde legat kvar i sängen idag!
 
En kopp te nu, lite läsning medan mannen kollar hockey (och jag hör). Tidigt i säng.
Och vips så är det fredag, tidig hemgång och så träff med goda vänner för spökvandring genom stan! 
Att vi bara törs!
 
kram ❤️ Johanna
 

Svåra backar.

0 Läs mer >>

Den bästa återhämtningen för mig är att gå eller träna på gymmet. Ska hålla mig till söndag med att bara gå, sedan blir det lite försiktig styrketräning som  sedan ökas på efterhand. 
Men härligt att kunna gå, med podd eller musik i öronen. Bara gå, bli varm, med bearbetade tankar. 
Blev sju kilometer ikväll, och så en tur på hemvägen till Akademibokhandeln för att hämta ut bokbeställning. 


Halloumipasta intagen, sammanfattning av dagarna på varsitt håll. 
Studiebesök av Blekinge idag, väldigt trevligt. Ibland kul att se sitt eget ur andras perspekti. Se att mycket av det vi gör är i framkant och inte så dumt, samtidigt som en får med sig saker från de som gästar. En kan alltid lära nytt, och det är ju så kul att få jobba i en sådan miljö. Där det inte går att stanna kvar och tro att det är så det ska vara, det är bra och passar min hjärna. 
En kul dag, helt enkelt!
 
Maken har varit med sin mamma på gravstensturné i Virserum. Prydda gravar med granris och ljus, som det ju är dags för nu. En fin helg tycker jag, när det vallfärdas till kyrkogårdarna och tänder ljus. En helg att extra minnas dem som gått före dit till andra sidan. 


Det var dags att trycka på sig huvudbonad ikväll, blåste rätt bra om skallen annars. Lite skönt ändå. Med det lite vilda.
Kunde vara utan mörkret men försöker ta in, vänja mig och välkomna även det.
 
Kram ❤️ Johanna

En kan alltid lära ny...

0 Läs mer >>

Varit skönt öm i kroppen efter gårdagens massage, så en känner att den liksom vaknat till och funderar på om den ska släppa taget liksom. Som muskler som hållt sig superspända plötsligt får lov att slappna av. 
Haft andra bekymmer ett par dagar, så är lite slö men det lägger sig snart. 
Min kropp är ett måndagsexemplar men funkar ändå förhållandevis bra mellan varven, gäller att njuta då!
 

Kollat dokumentär nu, på SVT play- Gaza inifrån. Speglat från första månaderna av detta fasansfulla helvete, från läkare och journalister och familjer som lever mitt i detta. 
Låt det bara sluta, låt världen skrika högt att det måste vara nog. Alla krig, all djävelskap som pågår över vår värld, finns det ett slut? Finns det hopp om det eller måste det till ett ännu större helvete innan det vänder? 
Så mycket hat i världen, så mycket galenskap där ledarna i världen är de värsta. 
Stackars moder Jord. 
Hon måste sannerligen gråta över människors dårskap.
 
För att vända mitt sinne börjar jag kolla på dokumentär om Oasis. Inte precis några förebilder om världsfred heller. 

 
Tänk om en vaknar imorgon, och alla kyrkklockor ringer.
På radion och alla nyhetskanaler ropas det ut FRED på jorden. Alla ledare bestämde i natt att nu får det vara nog, nu skiter vi i detta och beter oss som folk. Du tror på din gud, jag tror på månen och du är agnostiker...jaså jaha, ja men då så! Du är  vänster, du är lite mer mitt och hen är typ blå...jaha ja, men det gemensamma hörni, det funkar ju bra, så vi närmar oss lite till va...?
Det skakar vi hand på, tar en kaffe och lever våra liv - sida vid sida, lär oss av varandra och gillar olika.
 
Det ni!
 
kram ❤️ Johanna
 
 

Det skakar vi hand på...

0 Läs mer >>

Så väldigt välbehövligt med massage idag.
Hur det än är så är blandad träning bra, men att bara gå ganska långa sträckor dagligen är lite tuffare för kroppen. Min kropp alltså.
Typ stel överallt så massage var verkligen himmelskt.
Efter lite mat sitter jag nu med värmedyna för att ta hand om mig lite extra.

 
Igår hade vi en riktigt slö söndag.
Jag var förvisso ute och gick en mil på morgonen men sedan så slö. Musikprogram med Benny Anderssons orkester och Helen Sjöholm och Tommy Körberg. Väldigt härlig konsert.
Dokumenär med Monica Z och även en med Aretha Franklin. Båda bra. Men den om Monica var också rätt vemodig, sorglig, då hon inte precis verkade så lycklig i livet.
Kanske inte så nöjd över allt fantastiskt hon ändå fick vara med om. 
En sån jäkla timing hon hade i sin sång. 
Ett speciellt sätt att sjunga på, som grep tag.


Och Aretha, också en legend verkligen.
Satans vilken röst, vilken kraft.
En riktig urkvinna.

 
Efter jobbdag, massage och lite käk är det skönt med filt och värme. 
Och del två av Ronja Rövardotter.
 
Kram ❤️ Johanna

Vemodig.

0 Läs mer >>

Maken vaknade supertidigt. 
Jag vaknade vid 06 först men talade vänligt men bestämt till mig och sov en timma till.
Lugn och skön morgon.
Långfrulle utan stress. 

Det har varit så otroligt skönt nu, i faktiskt veckor, utan inhalerande på natten.
Ihållande sömn, pigga lungor och glad kropp.
Det låter ju säkert inte så speciellt men det är det sannerligen, för mig. 
Gick över nio kilometer och det känns så lätt. Hade kunnat gå mer, det finns inget stopp just nu och det är overkligt härligt! Tack Moder Jord, livet - så tacksamt!
Har gått flera mil denna veckan och det är bara att pinna på och glädjas över det, tänker jag. Tjoho!


De mesta löven ligger på marken men fortfarande är det rätt vackert. Det där guldiga när en tittar sig omkring. 
Luften varm men höstblåsten gjorde sig påmind minsann. 
Uppfriskande och skönt.
Podden Helvetet i öronen, och sedan USA-podden. Två favoriter som vänder och vrider på olika saker.
Ger ibland lite att tänka på, andra perspektiv.

 
Söndag.
Blev rester från igår så det blir middagen även idag. Hemgjorda, stora burgare med briochebröd, fetaostkräm, tomat, sallad och lök. Inte dumt alls!
Mannen som var på älgjakt hela dagen igår var mycket nöjd med kvällens meny, en blir rätt hungrig av luft liksom.

 
Nu blir det läsning.
Kanske kolla på SVT play, på konsert från igår med Sjöholm och Körberg. Min käre far tipsade om en magisk konsert, utan snack - bara musik. Låter perfekt!
 
Önskar dig en god söndag.
 
Kram ❤️ Johanna

Bara att pinna på och...

0 Läs mer >>

Som att luften gick ur lite.
Efter kommunmöte, hembesök och mycket tankar. 
Långa promenader och mycket musik har varit ventilen.
Också gråten. Fina kollegor, vänner att prata med när spänningen blir för svår.
 
Sjungit varje dag denna veckan, har lusten och finner det verksamma i det för varje gång det känns som att rösten lyder lite mer. Tänkte att det som varit så självklart plötsligt togs ifrån mig, då för några år sedan när lungorna var helt väck och infektion på infektion avlöste varandra. Och sångrösten dog.
Förfärligt ångestskapande och som att en livlina kapades, en naturlig källa till glädje blev förknippat med ångest och rädsla hur varje ton skulle låta. 
Sedan kom viljan att försöka, och nu mer medvetenheten att jobba på att komma tillbaka. Behöver det så väl. 

 
 
Efter härlig gårdagskväll med sång, dans i köket och restaurangbesök med goda vänner är jag idag en smula trött.
Så värt, så många skratt, bra samtal, gott vin och mat. En underbar kväll på många sätt.
Avslutade dagen med läsning.
 
Sov hyfsat och vaknade tidigt, hämtade macka och kaffe och intog det i sängen tillsammans med bok.
Maken på älgjakt.
 
Läste ut wennstams andra bok om sekelskiftesmorden. Så bra! Otrolig research om kvinnors liv, utan möjlighet att få rätt mot sin man, som kunde hamna på sinnessjukhus för att det var en anledning för mannen att skilja sig och gifta om sig. Säga att makan blivit galen, hysterisk, och där läkarvetenskapen på riktigt hade de vidrigaste metoder för att stävja detta. Och de arma kvinnorna satt där de satt, för att det nog var det enklaste för de män som tyckte att bäst skulle tystas på detta vis.
En blir förbannad när en läser, om att det alltid funnits en vilja att bryta ner, tysta kvinnorna- som att de utgjorde värsta hotet?! Svaga män, förfärlig människosyn, som varit så rädda för att någon ska veta något bättre än dem...? 
En så viktig bok.
För alla att läsa.
För världen. 
Vi sattes här, både män och kvinnor...hur svårt ska det vara liksom?
 
Nu ska jag träffa en av de bättre männen i mitt liv, min kära far och min mor- för en kaffe på Askelyckan.
 
Sedan blir det en lugn dag.
Hemgjorda burgare ikväll.
Kanske en film.
Med en annan av de bättre männen i mitt liv.
 
Kram ❤️ Johanna

En av de bättre männe...

0 Läs mer >>

Det fick bli en semesterdag idag.
Viktigt hembesök för information, för hjälp och stöd, en kaffe och samtal om hur det nu är, hur det kan bli och vad som kan finnas för hjälp då. 
Har varit som en molande ångvält i dagar.
När vi satt där var det fortsatt en känsla av overklighet men ändå bra. Kloka människor, som finns för att hjälpa till när saker förändras. 

 
Skönt att detta steg är taget.
Blev en runda till Maxi med pappa efteråt, lite inköp av diverse. Blev hemskjutsad och bytte om till promenadstassen.
Ringde en god vän för att se om hon var hemma, slank in på Broqvist och handlade med mig lunchmacka och pep hem till henne. En stunds snack, go macka och varma kramar.
 
Och så mer promenad. Strax under milen blev det i vacker höstdag. Bra för kroppen, för själen.
Haft så mycket spänningar, och blandat med den där sorgen som poppar upp ibland. Gör sig påmind. 
Igår som ett öppet sår, idag mer inbäddad och lugn.
Det är som det är, och en får följa med så gott det går på den här resan.


Både igår och idag har jag sjungit en del.
Ganska otränad men ändå skönt, att få ur känslor, och låta annat fylla på. Den där balansen som är eftersträvansvärd, men inte så enkel. En smula mat, en del motion, en del kärlek, vänskap, böcker och massor av musik. Det är väl så balansen i mig funkar.  
 
Nu blir det läsning.
Tacksam över att kunna ta semester så här en dag, för att kunna vara med, finnas tillgänglig och också för att slippa stressa tillbaka. 
Behövde landa efter dessa dagar.
 
Imorgon är det fredag, en halvdagsjobb återstår av veckan, och imorgon blir det restaurangbesök med goda vänner.
Ett ypperligt sätt att ladda batterier på också!
 
Kram ❤️ Johanna
 

Det är väl så balanse...

0 Läs mer >>
 

Lyssnar oftast på musik när jag gör mig iordning på morgonen.
För att vakna mjukt, sätta dagen på något sätt.
Bo Kaspers, Bo Sundström solo, Rigmor...ja många olika får sällskapa mig då. 
När jag behöver vakna lite stilla.
Är egentligen ingen morgonmänniska, men stiger ändå upp utan mer än ett par minuter snooze då jag insett att det gör mig bara tröttare.
Ett par minuter är skönt. Låta kroppen få inse att det är dags.
 
Sitter i fåtöljen i mellanrummet en stund.
Kör en morgonblogg och känner efter.
Frida Öhrn och Bo Sundström sjunger vackert I de lyckliges väg. 
Mörkrwt utanför är påtagligt men min blus är gul.
Liksom för att kompensera för mörkret.
 
Hade velat ta en långpromenad nu.
Som igår. Åtta, nio kilometer med musik i öronen. En podd. Rensa ur sig saker.
Samla kraft för nytt.
 
Stråcker på mig.
Tånker att det nog går bra även denna dag.
En andrakaffe på jobbet efter rutinerna där. Spritavtvätt, datorn som ska starta igång, jobbtelefoner som ska slås på.
Ett god morgon till kollegorna, en kopp varmt kaffet.
Och så musik i bakgrunden.
Blir bra.
Nu kan dagen börja.
God morgon hör ni!

 
Kram ❤️ Johanna 

Nu kan dagen börja.

0 Läs mer >>

Vaknade med tryck.
Med vånda. Obra känsla.
Höll i sig hela förmiddagen även om det blev bättre på jobbet, med tänket, pusslandet, vägen framåt. 
Två minuters meditation bakom skrivbordet, för fokus, för lugn.
Ibland drabbar det bara, det som varit hektiskt och mycket och omtumlande. Som skakat om i grunden. Och till slut känns det på andra sätt en det lite mer lågmälda. Ibland är det som att ångest är ett skrik, som vill ut.
Det kanske är så en ska till att yla som bandet Baskery fick oss till i fullmånen. 
Eller ska en lyssna på jäkligt bra musik.
Eller sjunga.
Typ Mänska av jord. Skriksjunga från tårna.
Ut med det, så annat får plats.
 
Eller så gör en som ikväll.
En lagar mat från grunden.
Snackar en stund, och sen gå en på konsert.


Nygatan 6 och Nyfiken måndag, med Evelina Gustafsson. 
En otrolig röst, djup, ljus, skör och stark på samma gång.
Eget material blandat med snygga versioner av redan kända låtar.
Forever Young bland annat.
Alphaville. Låten som spelades på svärfars begravning, och kommer alltid att vara förknippad med det. Men också med ungdomsåren och skriksången en körde. 
En fantastisk sång som smekte själen ikväll.

 
Stan är vacker.
I ljusen.
Med människorna som går åt olika håll. På väg.
 
 
Ligger i min säng.
Tänker att dagen blev rätt bra ändå.
Stängde av telefonen för att hinna ikapp. För att inte stressa sönder mig just denna dag.
 
Hoppas på god sömn.
På klok sömn som smeker hjärnan och ger återhämtning.
Som låter morgonen bli ljus.
Lämnar de senaste nyheterna om världsläget ikväll, för att inte späda på mer. 
Mitt är ingenting, om en ser till allt som sker runtomkring.
Men mitt lev ska också levas, just här och nu.
Och imorgon.
Då är det en ny dag.
 
Kram ❤️ Johanna

Mitt liv ska också le...

0 Läs mer >>

Vaknade tidigt trots sent i säng.
Kroppen var nöjd. 
Kaffe i sängen, läsning, småprat en stund innan uppstigning. 
Långfrulle och så promenad. 
I vackert höstdis med rastlös själ. 
En drink på Galai igår, då vänner som varit på hockey skulle dit. En stunds snack, en drink och sedan hem för soffläge och film med maken - perfekt att hinna med båda!

 
Dammsugit, bakat en ny sorts äppelkaka som jag hoppas på. Ska få finbesök av yngste bonussonen så det vore trevligt med god kaka ju! Tidningen Buffé har ibland riktigt bra recept som jag river ut då och då. Är det inte bra slänger jag det.
En slags botten, och så äppelbitar doppade i socker, kanel och kardemumma och på toppen en slags smuldeg. 
 
 
Ska serveras med vaniljsås och vaniljglass tänker jag. Blir min lunch typ!
Ikväll blir det en kycklinggratäng med soltorkade tomater och grejer. Har en sådan dag efter flera dagar med mat på språng eller ute så nu är hemlagattarmen sugen och även fingrar och hjärna behöver fixa i köket.

 
Nu blir det Wennstam en stund.
När en läser den känns det att det hänt mycket i vårt land ändå, en otroligt research har gjorts om hur det var för kvinnorna i förra seklet. Vidriga förutsättningar, med hemsk kvinnosyn där kvinnorna var utan värde. 
Och så ser en sig om.
I världen, emellanåt närmre än en vill tro.
Der behövs så mycket mer.
 
Kram ❤️ Johanna

Det behövs så mycket ...

0 Läs mer >>
 
En redig lördag liksom.
Lång sovmorgon, fastän jag vaknade vanlig jobbtid först. Talade allvar med mig själv och somnade till slut om och vaknade sedan över nio. Så skönt!
Lite öm i kroppen efter behandling i går men så värt. Det tar sig om ett par dagar.


Frukost och kaffe och så fika med mamma och pappa på stan. Blev dock inte Askelyckan då där var helt fullt på bottenvåningen, och trappan upp kändes alltför vansklig med mammas ben. 
Så det fick bli en promenad på stan, till Top notch där vi lyckligtvis fick ett bord till slut. 
Träffade där min kollega från förr, från bästa Norrelidtiden. Då när jag var runt de tjugo och fram tills jag började andra året på sjuksköterskeutbildningen. Otroligt bra år, en sådan fin skola att få med kloka, medmänskliga och roliga kollegor. Så tacksam för de åren och blir alltid varm i hjärtat när jag tänker på dem.


Efter kaffet på stan följde jag mamma och pappa till bilen, så glad för att mamma idag gick med rollatorn. Lusten och orken fanns och det ger värme i själen.
Tog en långpromenad runt i Bokhultet, så väldigt härlig luft i denna skog som av guld i höstens Färger. Nio kilometer blev det sammantaget så jag också gick tillbaka till stan för lite bokinköp och lördagsblomma. 
känns bra i knopp och kropp att få ur energi i fysisk rörelse.
längtar efter styrketräningen men får hia mig ännu ett par veckor.

Har i ett par dagar mediterat igen. Känns skönt.
Har kört efter två olika på nätet, den första bara fem minuter för att få igenkänning och inte skapa stress av tristess liksom. Idag fann jag en på femton minuter, lite lagom och en spännande ledning till en skog, ett träd med en dörr och spiraltrappa ner till ett rum med askar på hyllor som en kunde öppna. I askarna olika saker att möta, sådant en har i minnet. Låter flummigt men det var en skön resa, som gav lugn.

 
Maken är på hockey med sina tjejer och jag stannar hemma.
ska käka halloumipasta, läsa Wennstam och kolla lite Young Royals som jag faktiskt fastnade i igår. Försökt tidigare men fann den för tonårig. Men nu kändes den ändå bra, historien kunde varit när som egentligen men berör många viktiga ämnen, fördomar, mobbing och våra mänskliga (och ibland högst ocharmiga och även charmiga) sidor.
 
Kram ❤️ Johanna

Flummig och skön resa...

0 Läs mer >>

En bra dag på jobbet, med fredagsfralla och quizz, chokladboll och fint samtal.
 
Direkt efter jobbet blev jag hämtad av min käre far, för att sticka till Halmstad och Alezzokliniken. Han på återbesök då han har där för ett par veckor sedan och jag för ett årligt...eller nja, februari var senaste besöket. Nu hoppas Jag på lite lättare steg ett tag igen.
Trevligt att få en utflykt med pappa, snacka under bilturen och njuta av lite körning.
Köpte pizzor med oss och käkade hos mamma och pappa innan jag gick hemåt. En skön promenad i höstkvälle, på lätta fötter.
 

Plockat med tvätten, vikt och lagt in. 
Hällt upp ett glas vin nu, satt på filmen Strul och sitter och slökollar lite. Ett klart galen film helt i stil med den gamla med Björn Skifs. Smått hysterisk. 

 
Maken är på gubbklubb ikväll, har det najs med vänner och bekanta, äter och dricker gott, sjunger och umgås. 
Efter två Kvällar borta njuter jag nu av några timmars vila och lugn.
Goda kvällar har det varit, med musik, boksamtal och vänner. 
Nu är ensamtid en lisa för själen.
Just idag.
 
Kram ❤️ Johanna
 
 

Lättare steg ett tag.

0 Läs mer >>

Sov så gott i natt.
Vaknade av klockan, och låg sked en stund med maken innan uppstigning. Så skönt så en helst hade stängt av larmet och somnat om. Det går ju dock icke för sig så bara att gå upp, in i duschen och vakna till.
Vilket ju oftast går rätt bra när en väl är klar. 
Att få vakna till en ny dag är ju en bra grej, så känslan första halvtimman byts ju snart till en bättre.


Försökt ta det lugnare, att andas emellan uppgifterna. Att tänka färdigt en tanke. Vill lugna min skalle, mitt tryck och bli medveten. Inte enkelt att ändra på det en alltid gjort, hur en alltid varit men en viss medvetenhet skadar kansle inte.
Fick blodtrycket taget även idag, lite, lite lägre än igår. 
Har gjort något som jag aldrig tänkt, och beställt en blodtrycksmätare hem till huset. Beställd igår, kom idag och första trycket klart.
 

Mötte vännen Helena på Askelyckan, tog varsin räksallad och satt och snackade innan författarsamtal på biblioteket med Andrev Valden. Gillar Walden. Hans sätt att prata, att snurra in sig och på något sätt ändå fånga tråden igen på hans kluriga sätt. Han var dessutom väldigt rolig, i synnerhet när han beskrev sin trötthet och chock som småbarnsfar och hur han brukade rävdiska. Istället för sova räv kan en alltså diska räv, för att få lite tid för sig själv. 
Han pratade så klart om den roman han släppt och fått Augustpris för, Jävla karlar. En riktigt bra bok, som beskriver sju år av hans liv med sju olika "pappor" som kanske inte var de bästa valen från hans mamma. Milt uttryckt.

 
För många år sedan mediterade jag en del, liksom regelbundet. Så ikväll  satte jag mig på skönaste mattan i biljardrummet och mediterade en kortis, fem minuter för att komma i läge igen. Så skönt, att komma ner i magen med andningen. Det var efter det jag tog blodtrycket, så det verkade ju vara fiffigt.
kanske får bli lite mer av den varan igen. 
För att jorda mig. Få lugnet.
 
Nu blir det Wennstams senaste och snart sömn.
 
Godnatt❤️
Kram Johanna 

Diska räv och meditat...

0 Läs mer >>
 

Det är ju häftigt att ibland få en riktig Överraskning.
Körde till Alvesta folkets hus för att lyssna på konsert med ett, för oss, okänt band som blåste håret av oss alla.
Vi var de yngre i publiken så tänkte väl lite fördomsfullt att det kanske inte verkade superkul men så fel en kan ha. Härlig publik, varm stämning och så Baskery - högst kompetenta sångare och musiker lirandes någon slags countryrock. Riktigt bra verkligen!
Uppfyllda och glada åkte vi hem med fullmånen som ledstjärna.
 

AK, Connie och Corina.


Könner mig lite nedslagen efter ögonelände och ett högt blodtryck idag. Förstår ju nu varför jag haft ont i huvudet ett tag, så där molande som en mössa med extra tryck över tinningarna. Ska kolla upp det på vårdcentralen nästa vecka så får vi se. Ännu en sak som hör ihop liksom, med ett år som varit allt annat än lätt. 
Till slut påverkar det även fysiskt när pressen varit stor under en längre tid. 
ska försöka att ta in, bearbeta och nu ta tag i det så kanske jag kan släppa det lite. Bara jag vet vägen fram.
Just nu upptar det min hjärna, det känns såklart inte bra med ytterligare något knas med kroppen.


Njöt av promenaden innan konserten.
Behövde ljuset. Motionen, även om jag inte tokgår nu. 
En undrar ju lite vad som är hönan och ägget just nu liksom...och hur en ska få bukt med det. 
Vill vara mitt vanliga jag ju! 
Men gå får jag och det är en jäkla tur det!

 
Ett knäckebröd och ett par tomater, lite Dr Pol och snart sängen. 
En bra dag med skön överraskning.
 
Kram ❤️ Johanna

Blåste håret av oss.

0 Läs mer >>

Så disig morgon, lite kallare än igår men inte minus.
Ändå lite skönt om det blir kallare, mindre fuktigt -särskilt som mannen bytt till vinterskor på bilarna. Känns tryggt.


Köpte tulpaner igår, alltid så tröstande och fint. Det där gnisslet i bladen. Färgerna. 

Gått bra att jobba, fått mycket gjort.
Kan förstå att den som väntar i kön tänker att vi inte jobbar alls, utan att allt står still. Den här världen är ju onekligen märklig, eftersatt men det arbetar ändå så många som vill göra skillnad, som varje dag försöker göra just det. Sakta men säkert planeras det in för besök, operationer och så tas det mest akuta ständigt om hand. Så klart prioriteras det, varje sekund, varje minut, varje timma, och ibland på bekostnad av det mindre akuta. Det är en ständig och nödvändig prioritering, som för gemene man säkert tycks helt ogenomtänkt.
Väldigt ofta önskar en att det vore annorlunda, att resurserna skulle finnas för att göra allt bättre. Få tillbaka den kompetens som behövs i den mängd som behövs, så att människor kunde få hjälp i rimlig tid.
Om en ville och fördelade resurserna rätt så vore det görbart, det tror jag faktiskt.

 
Var på återbesök på ögon idag. Inte precis några roliga besked, även om näthinnan fortsatt var hel.
Glaskroppsavlossningen är där, och en blödning bak i ögat. Inte lyfta tungt, inte lyfta tungt på något gym utan bara träna med promenader i ytterligare tre veckor. Det känns läskigt och det känns tungt. Blir orolig för övriga kroppen men lungs och allt, och har sannerligen respekt för när ögonen krånglar.
 
Nåja. Jag får försöka ta in och acceptera.
Ta promenader tills benen inte orkar gå mer typ, efter denna slöa eftermiddag där jag var tvungen att sova en stund efter undersökningen. 

Chiligryta kvar från igår, som vi intagit nu med gott levainbröd. Kollar läskigt avsnitt av FROM på Netflix. Så crazy och creepy.
 
Kram ❤️ Johanna 

Sannerligen respekt.

0 Läs mer >>

Två nätter i rad med djup, skön sömn är sannerligen inget att ta för givet men så skönt. Att inte behöva vakna av andnöd, gå upp och inhalera eller bara sova stimmigt med många uppvaknanden för att hjärnan inte kommer till ro. Eller för att kroppen är trilskande och smärtsam som gör att varke vändning gör att en vaknar. Finns många skäl till knassömn men njuter av det omvända. 
 
Just nu är jag supertrött, efter att ha varit borta från 06:45 till nära åtta ikväll. Jobbat och sen suttit på Top notch med vännen Suz, pratat om livet, om mod, om vad som utmanat en och vilka val vi gjort. Spännande samtal, fina samtal då det var alltför länge sen vi sågs. Åt en god räkmacka och satt länge i lugn och ro.
 

Tog en tur till Grand, tänkte hitta någon duk men blev lite mat- och bokinköp istället. Icke att förakta!
Har längtat efter andra delen av Sekelskiftesmorden så det fick bli den för ett bra pris. 

 
Så viktiga böcker, där kvinnor genom historien beskrivs, dess utsatthet och de utmaningar de fått möta. Hade inte alla starka kvinnor som vågat gå före gjort det, så hade inget hänt. Vi har själva fått driva vår sak framåt, för att få vår röst hörd, för att få ett mer jämlikt samhället, få rösträtt, mer lika löner...
Tack alla som gick före för att förändra!
Och tack alla nu levande starka kvinnor som för vår talan, som fortsatt arbetar för att upplysa, för att inte samhället ska ta steg tillbaka som andra länder gjort. Det är ett ständigt arbete, att stoppa dumma skämt, sätta ner foten när sexistiska så kallade skämt ekar mellan väggar. Att våga stå upp för oss själva och för varandra. 
En kan tycka att det ju inte borde behövas men rätt ofta behövs det. 

 
Sitter nu under täcket, börjat läsa men ögonen är tunga.
Dags att inhalera, göra mig klar för att låta ögonen falla ihop när det är läge. Så skönt att inte tvinga upp dem, utan välkomna vilan.

Imorgon återbesök på ögonmottagningen.
Hoppas få godkänt så jag kan börja träna på gymmet igen. Trött på paus därifrån!
 
Kram ❤️ Johanna

Till de som gick före...