Fint att kraften fanns.

 
 
 
En så fin dag och kväll det blev.
Träffade mamma och pappa utanför nya kinakrogen i stan, för en lunch. Fint att kraften fanns för en stund, och liksom då också viljan att göra något lite annorlunda än brukligt är just nu. Vårmarknad med rullstol, bland ojämn kullersten (en konst att köra på). Tulpaner inköpta, och för mammas del även en bunt marknadskarameller. 
När målet var nått och hon tillbaka i bilen, gick jag en sväng på stan själv. Köpte mig lite kläder. Njöt av solskenet.
Tacksam för orken som fanns.
 

Det blev gemensam kraft för en rekordfartsstädning, för uppfräschning inför helgen.
Sedan satt jag och kollade på Abdolescens, en ny serie på Netflix. En otrolig miniserie om en pojke som blir anklagad för mord. Så många lager, så bra skådespelarinsatser där många som är med i Thousand blows är med även i denna. Sjukt duktiga, med små gester. 

En bra avkoppling innan det var dags att göra sig klar för kvällen. Gott käk och goda drycker på Signatur med ett bra gäng.
Så fint att lära känna nya, fina människor där samtalen går mellan högt och lågt, skratt och allvar. Så värdefullt. 
Drack salted caramel espresso martini, så sjukt god!
När klockan slog halv elva höjdes musiken rejält så det blev svårare att prata normalt. Antagligen hade de önskat att vi skulle föregått med gott exempel och dansat på borden men nja, det kändes inte helt rätt. 
Vi satt kvar en timma till, snackade och skojade innan det var dags att dra.
Bordsdansen får vänta till en annan gång.
 
 
Åt en av de godaste desserterna jag ätit. Någon historia med kokosglass och ananas med saltkolasås...oj, oj, oj så gott!
 

Sällan jag bär helsvart nu för tiden. Tycker att det är snyggt men behöver bryta av för att det ska kännas helt rätt. Gladsmycken är bra att ha då! 
Tog fram flera potentiella outfits men inget kändes riktigt bra, så det landade i svart och lite gult. Blev bra ändå.
 
Idag behöver jag nog mer färg. 
Solen skiner, kaffet har jag precis fått serverat och dagen ligger framför.
Jag suger in helgerna, känner att de behövs för laddning. Liksom sköna saker på kvällar, som kan få upp batteriet ett uns. Gått med en oro, ett driv med allt roddande så länge så känner att jag blir som en svamp när stunderna känns bra. Som en kanske alltid borde vara, ta vara på och ta till sig. 

Nu har det landats i beslut, och kanske finns en oro för att det backas därifrån. När det väl är fakta på bordet så kanske rädslan säger nej. Men ibland behöver en bara rulla på, faktiskt hoppa till nästa steg oavsett smärtan för att det i slutänden ska bli så bra det kan. 

Idag sol.
Tacksam för gårdagen, för fin kväll.
Nu dags för dusch och frulle, och förhoppningsvis sedan en tur till mamma och pappa. 
Det kan vara dags att gå förbi nya bageriet här och se om vi kan köpa med oss något gott på vägen! Ett fint tillskott till Söder!
 
Kram ❤️Joey
 

Kommentera här: