Ett nytt kapitel, en ny tid.
Att få gå på konsert ikväll och lyssna på Isabella Lundgren och eminenta musiker, det var en sådan lisa för själen. Så jäkla bra, så skönt sväng, ibland som suggestiva ljudmattor så att hela livet kom i gungning. Hennes röst kan vara så spröd och så fullständigt maffig, som små regndroppar kontra en stor flod som dånar.
Med mig hem fick en vinyl följa, signerad och fin.
Med mig hem fick en vinyl följa, signerad och fin.
En omvälvande dag, med många tårar.
Den började med sovmorgon, två koppar kaffe på sängen och så ett styrkepass på gymmet.
Semester idag och imorgon, för att jag behövde det. Hela min kropp skrek efter ledigt förra veckan. Kände att helgen gjorde gott men behövde fler dagar.
Känslorna är utanpå, och liksom dallrar hela tiden så då är det bra att få vara precis så fast hemma. Utan prestationskrav.
Semester idag och imorgon, för att jag behövde det. Hela min kropp skrek efter ledigt förra veckan. Kände att helgen gjorde gott men behövde fler dagar.
Känslorna är utanpå, och liksom dallrar hela tiden så då är det bra att få vara precis så fast hemma. Utan prestationskrav.
Och så det där samtalet som vi väntat på.
Ett nytt kapitel börjar nu.
Ett nytt kapitel börjar nu.
En flytt fysiskt och en resa mot det okända.
För mig så bekant ändå, efter alla år i kommunen på äldreboende men ändå okänt när det gäller de jag har nära mig.
Att liksom behöva flytta fastän en inte vill, det är så tungt. Tungt att vara drivande i det, tungt att vara den som det berör.
Om sammanhanget, skälen tycks oklara så är ju allt än svårare. Om en inte riktigt minns, eller kanske fullt förstår.
Att liksom behöva flytta fastän en inte vill, det är så tungt. Tungt att vara drivande i det, tungt att vara den som det berör.
Om sammanhanget, skälen tycks oklara så är ju allt än svårare. Om en inte riktigt minns, eller kanske fullt förstår.
Tror ändå på att det blir bra. Med omvårdnad 24:7, människor som valt yrket, som vill någons väl och som kan symtomen på det som är i kroppen. På det som är ofrånkomligt.
Som behöver bemötas, med kärlek och kunskap.
Ett nytt kapitel, en ny tid.
Som jag hoppas på ska bli så bra det bara går.
Ett nytt kapitel, en ny tid.
Som jag hoppas på ska bli så bra det bara går.
Som jag så innerligt hoppas.
Vårdar kvällens konsert i mitt inre.
Behövde den så väl.
Ett glas bubbel i pausen och en alldeles sällsam värme inombords. Tack livet för detta.
Ett glas bubbel i pausen och en alldeles sällsam värme inombords. Tack livet för detta.
Känner mig svagstark.
Ömsom det ena, ömsom det andra.
Saker måste lösas, obekväma, svåra och tunga beslut som liksom måste tas för att det ska bli bra för fler, för att andra inte ska rasa och för att det behövs mer omvårdnad för någon.
Och jag löser, jag driver på och jag är stark.
Och så rätt som det är så faller jag en stund.
Som det får vara. Just nu får alla känslor bara finnas just så, huller om buller.
Som det får vara. Just nu får alla känslor bara finnas just så, huller om buller.
Må livet vara vänligt en stund, och omfamna oss.
Jag ber en liten bön om det, till stjärnorna, till moder jord.
Kram ❤️ Johanna