Som längtar.
Igår kväll åt vi på ännu en lokal restaurang, en som öppnade förra året och bjuder på italiensk meny. Käkade en god laxpasta och mannen en lasagne. Ölen Manoh drack vi till, en god en i värmen.
Var på lite shopping, och som vanligt när jag shoppar så gick det på en kvart - i två olika butiker, provning av två par brallor som fick följa med mig och så inköp av tre blusar. Mango och Springfield - alltid hittar jag något!
Gick genom ett stilla gamla stan i morse, på sedvanliga promenaden innan det blir ännu varmare. Behöver motionen ändå, rörelsen. Min kropp och mina lungs vill ha - och förmodligen min hjärna mest. För att få lite still liksom, lite vila.
Fick upp till Castillo del san Fernando - där en ser Castillo del santa Bàrbara på håll. En varm och bra runda, med ett drickastopp på toppen.
Gick tillbaka genom gamla stan, som är så charmigt med dess slitna fasader, gamla krukor och skyltar i keramik utanför. Det kokade nästan av värme mellan husen.
Har nu legat ett par timmar på stranden, även idag utan att kunna bli nådd
En otrolig vila, sov en liten stund, badade flera gånger och läste. Läser en bra bok som heter Pärlan som sprängde sitt skal, om en afghansk kvinnas uppväxt och hennes kamp för frihet.
Och så det här.
Att en kan röra sig fritt, ligga på stranden och sola - en del topless, de flesta i bikini, men fria att röra sig, bada och vara som de vill.
Så många som lever så annorlunda mot en själv, som kämpar för basala saker varje dag.
Som längtar efter fred, efter rent vatten och tak över huvudet.
Som längtar efter de som ryckts ifrån dem, och som inget hellre önskar än att få skydda de som är kvar.
Och som vill att världen ska skrika högre.
Kram ❤️ Johanna