Lite annorlunda men också bra.


landade här i tjugo minuter mellan jobb och Izakaya Moshi. 
Plockade lite med tvätten, sedan en kort meditation, och så ner på stan. En dejt med goda vänner på Izakaya moshi, för god mat och prat. Ett par fina timmar.
En lite kylig men härlig promenad hem, och så kläder på vädring och mysbrallor på. Gillar inte lukten av matos i kläder så de åkte av direkt.


Fastnade i Wahlgrens värld där de vakar över pappa Hans.
Hans sista dagar i livet där de alla samlas, där han ville avsluta sina dagar. 
Sorgligt, starkt och vackert på samma gång.
Livet.


Mätt som en plätt nu.
Sitter med massagebältet och lyssnar på tacksamheten Pernilla Pratar om när det gäller sin pappa. 
Det är ju det en vill ha med sig mitt i sorgen.
Tacksamheten att få ha haft den där personen i sitt liv, att få ha känt den där starka kärleken, samhörigheten. 
Det bästa i livet, att få haft de nära riktigt nära liksom.
 
 
Idag har den blå himlen synts, och solen har värmt in genom fönstret. Så himla härligt!
Gillar den höga luften när det blir lite krisp.

Så mycket känslor idag.
Från gråt på jobbet då min chef, sedan 21 år, gick i pension. Hennes sista dag idag. Hon har varit en fantastisk människa att ha som chef, varm, inlyssnande, stöttande med ett ledarskap som ger frihet, och som ger lust att prestera för att tyglarna är lösa. Ansvaret har varit mitt, vårt och det har blivit ett gemensamt mål. Det var tungt att krama om, att inse att det faktiskt var så idag. Sista dagen.
Så tacksam för att ha fått ha förmånen att ha henne som chef, 
Nu är det nya tider och det kommer också att bli bra. 
Lite annorlunda så klart, men också bra.
 
En bra dag.
 
Kram ❤️ Joey

Kommentera här: