Johanna Roth

Ett år sedan idag.

Kvart i sju ringde larmet, pigg som en iller vaknade jag till denna ovanliga dag.

Duschade, åt frukost, drack kaffe.

Inväntade hon som skulle sminka och fixa mitt hår. Lugnt och skönt, en trevlig stund med småprat medan blivande maken satt vid köksön, tog en extra kaffe. 

Minns varenda minut av dagen, tror jag.

Fotograferingen, skumpan som intogs vid lunchen, pizzan och snacket innan. 

Vigseln, musiken, den oerhörda glädjen jag kände. Så jäkla härligt att få uppleva detta, och få gifta sig med min kära sambo sedan många år. Vilken grej!

En ynnest att få vara med om, att få göra precis som en vill med alla människor en vill ha med sig…det är stort!

Efter vigseln, morgongåvan och chocken efter den, turen i min fina gula Solbritt, så var denna skål otroligt god. Torr i halsen, tagen av alla fina gäster som stod och väntade. Musiken som spelade, småpratet, förväntan i luften. Lusten till denna dag, den var otrolig.

Bomullsbröllop idag då.

Ett år.

Som tiden flyger fram!

Det fick bli promenad efter jobbet, och sen lövbiff och potatisgratäng och ett glas rödtjut.

Fick flaskor av bonusdöttrarna, varav en skulle öppnas idag, en på femte årsdagen och en på tionde. Trevlig grej! 

Så fint i Linnéparken verkligen. Älskar rhododendron, dess färger och de vackra blommorna. Maj månad är magisk…!

Vill frysa tiden här.

Och vill samtidigt låta tiden gå fort på andra ställen, som att nästa dag skulle kunna innebära fred. Frihet. Lösningar. 

Det som händer runtomkring i världen är så grymt, många saker på olika vis.

Det som händer i Gaza just nu går ju inte beskriva, det som kommer in via media är så brutalt så det är helt otroligt. Det är ett folkmord som pågår, människor som slaktas av en regim som liksom själva en gång varit utsatt, jag har så svårt att ta in det, det är så grymt. För bövelen!!! Världens alla regimer - skrik högt om att det måste upphöra!

Världen är upp och ner verkligen.

Det händer så mycket, så mycket elände. Jag tar in det i portioner, blir ledsen, arg och tänker att det är helt absurt vidrigt. Tänk om det var här det hände? Här hos oss, och ingen gjorde något…?

Tar in min dag.

Minnena från livets dag, vårt bröllop.

Smeker mig med det glada och kärleksfulla samtidigt, för att få balansen. 

Den balans vi kan unna oss, som bor här i detta vackra avlånga land.

Kram ❤️ Johanna