Johanna Roth

Dofterna under promenaden är som en smekning.

Påminner om barndom, om sommaren som är och det sköna med allt som följer med den. Något slags lättsinne som kommer med ljuset.

Tränade på gymmet efter jobbet men längtade också ut. Så skönt att gå en promenad också, i uppehållsväder och ganska skön temperatur. 

Längtar dock tillbaka till värmen, i alla fall lite varmare. Bara så att en vill sitt ute, vara ute och ta vara på den ljusa tiden.

En ganska lugn dag, som gav lite tid för att planera framåt och dra i lite oavslutade trådar. 

Skönt när det börjar falla på plats.

Röntgade mitt lilla hårda horn i pannan för ett par veckor sedan, som vuxit senaste året men inte mer nu på senaste tiden. Ficj svar idag att det rörde sig om en godartad tumör, ett osteom. Remiss är skriven till ÖNH för att diskutera operation eller inte. Typ. Bra med godartat såklart, men trist att det var något alls liksom.

Nåja. Får invänta besöket där och se vad de säger, om för- och nackdelar med op/icke op. Om det kan göras i minimalt ingrepp eller större, om riskerna med det och så vidare. 

Just to wait and see, alltså. 

Halloumipasta ordnad och uppäten.

Ett avsnitt av Mayor of Kingstown kollat, en rätt rå serie onekligen. 

Såg klart kortserien Eric igår, med Benedict Cumberbatch. En udda men jäkligt bra serie, om föräldraskap, missbruk och en slags kidnappning. En härva av allt möjligt, om bra polisarbete, vidrig människosyn och lika vidriga poliser. En serie som kändes. Som liksom tog hårt i sista avsnittet.

Nu blir det en stund med Grand designs of New Zeeland. Och läsning i Annika Norlins Stacken, även den en bitvis stark bok.

Kram ❤️ Johanna