Haffat mig som en orkan.
En välbehövlig vila har jag tagit mig denna helg, för att återhämta mig efter rossel och förkylning. Träffade mina päron igår annars jag hållit mig för mig själv hela dagarn, vilket behövdes. Tagit mig frisk luft, vilat, lagat mat, läst och kollat på
serier.
Idag känns det ytterligare lite bättre, låter som ett slajmo men känner mig mindre som en så det är ju bra. Har hugg i mitt öra som ett litet barn men det går väl över även det.
Tog mig en promenad runt söder, och det kändes okej. Ingen racerfart men ändå en promenad utan lungspatt eller übertrötthet efteråt…hurra!
Som att en är långt ute på landet här, där hästarna går fridfullt i sina hagar mitt i villaområdet. Älskar det! De där kontrasterna, från stans myller, restaurang, -torg och krogliv till detta. Även här i trädgården är det riktigt tyst just nu. En och annan
bil kör förbi men annars lugnt.
Älskar att sitta här när det är lite för hett på balkongen, och så är det idag faktiskt. Ska inte sitta i direkt solljus när jag tar antibiotikan. Får i alla fall vara lite klok.
Har diskat fläktfiltren, varit på Willys och lagat mat idag. Ganska lagom ändå.
Nu blir det läsning och kanske en liten nap efter nötfärsbiff, spetskål och rostad potatis, sötpotatis och morot. Satt fint.
Imorgon är planen jobb igen.
Det blir bra!
På ett annat sätt är det inte så dumt just precis nu, här i stolen i trädgården, men när jag väl är hundra frisk så skulle rastlösheten haffat mig som en orkan!
Kram ❤️ Joey