Levandes grant.
Kom ut från gymmet till det här.
Stod där en stund och tog in denna "levandes granna traktajävel" som han sagt hela livet, pappsen. Särskilt när mamma liksom drömskt uttryckte sin förtjusning över den vackra vyn.
Väldigt roligt uttryck, och bara ett av de knäppa som han uttryckt genom åren.
Och det var verkligen grant. Ett sådant ljus!
Tränade styrka, är inte så pigg så jag vågar köra på med kondition. Känns ju riktigt B.
Fyra dagar utan antibiotikakur, två nätter av dem har jag varit uppe och inhalerat på nätterna. Inte kul alls, och mitt tålamod börjar verkligen tryta. Så sjukt irriterande att inte få känna mig som jag tidigare fått lyckan att göra - energifylld,
pigg med kraft att träna och gå långa rundor i hastigt tempo.
Nu vill jag det. Bli pigg. Aspigg.
Punkt!
Ärtsoppa och pannkisar med maken.
Tända ljus och tjocka sockor.
Och ikväll, tidigt i säng efter för lite sömn i natt.
Imorgon jobb med ändring av informationsbroschyrer. Förhoppningsvis de sista ändringarna så att jag kan lämna dem ifrån mig för lay out-fix och så nytryck.
Hade varit gott att landa i det!
Kram och god natt❤️
Joey