En svår kropp att leva i.
Var på utbildning i förmiddags, riktigt roligt att träffa andra och vara ihop igen. Nu kan en liksom säga att det är ÅR sedan vi var på något sådant.
Fick med lite matnyttigt, och det blev en hel del diskussioner i de grupper vi satt.
En bra dag, och vi har skrattat en hel del, kollegan och jag, åt livet i stort. Det kaos som ibland råder här och var runtom, mitt i allt liksom. Som ofta ändå ordnar upp sig.
Varit skönt att gå ut i Bokhultet med vännen Annika och Tilly, i underbart väder. Skönt med syre, med skogsluft. Prat om smått och stort, bolla tankar och funderingar.
Just nu en hel del som ska marineras i skallen. Tänka om, utifall, kanske, kanske inte.
Sett ett avsnitt av Det mest förbjudna. Den är bra, välspelad men också jobbig. Hon är så liten i vissa stunder, och sedan grandios, som gränslös i nästa. En obalans som gör livet onödigt svårt, men som också leder till bra saker när modet
är stort. Verkar vara en svår kropp att leva i.
Fått coola bilder från mannen min.
Mäktiga djur och natur. Undrar om han ens vill komma hem igen…? Just idag lockade nog vädret, men snö klarar han sig nog utan. Liksom jag.
Vill ha vår, mer vår!
Kram och godnatt.
❤️
Joeyåp