Då kör vi en ny dag.
Gick en promenad i småregnet.
Rensade huvudet, pratade med min älskade unge en stund. Ville höra hennes röst.
Som att det var ett behov för att fylla på, för kvällen.
Hann precis hem, hann göra en övning på mitt avslappningsprogram när pappa ringde.
Min lilla mamma hade åkt till akuten. Blivit yr, lite förvirrad och hade skyhögt blodtryck. Ambulansen var nära, sa de när pappa ringde och de kom upp, men åkte efter en stund. Då ringde vårdcentralen och bad de komma för ny kontroll, och därifrån skickades
hon till akuten. Så tacksam för deras vårdcentral! Så noggranna och omtänksamma.
Gick till mamma, där hon låg.
En ser alltid mindre ut när en ligger på en brits. Sårbar. Utlämnad.
Högröd i ansiktet av ett tryckande blodtryck. En ny medicin, väntan, fralla och kaffe, en godisbit och prat och en röntgen av skallen.
Denna var bra, ingen blödning, inga tecken på att hennes meningeom vuxit, allt grönt.
Och blodtrycket sjönk synbart, då färgen i ansiktet normaliserades.
Nu hoppas vi att det får vara lugnt, att nya medicinen får henne välmående.
Trött när jag kom hem. Uppe i varv. Pratade med sambon, fick samtal från sjuksköterskan på akutmottagningen och från mor och far när de kommit hem. Fick reda ut lite frågetecken om medicinen.
Somnade på mannens bröst.
Hans fräkniga, mjuka och trygga bröst.
Det är bra.
Ger läkning.
Då kör vi en ny dag.
Kram ❤️ Joey