Ber en bön för det.
För några dagar sedan var det så här vackert, dagen före julafton.
Idag när vi vaknade var marken åter täckt med snö, om än tung snö.
Resan mot Malmö påbörjades på förmiddagen och första fem milen var inte kul med spåriga, väldigt hala vägar. Efter Älmhult var det bara vågar, fria från snö och is så det var betydligt skönare att köra på!
Sovit i fåtöljen här hos dottern, rejält trött efter helgen. Och kanske efter bilfärden.
Inte många knop här förutom när en ska hämta mat. Vägrar matlagning nu ett par dagar tror jag!
Träffat lilla nyförvärvet på Brobygatan, Gunbelle. En alldeles särdeles söt katt, som varit hemlös och så inneboende hos någon som inte orkade ha henne kvar. Nu har hon sitt hem här, där hon verkar finna sig väl tillrätta. Nyfiken och social, matglad
och leksugen.
Så tacksam för bra, kärleksfulla dagar som gett mycket för själen.
Känner idag att oron, ovetskapen åter gör sig påmind om vad som komma skall. Vad beskedet ska bli, planen. Och hur det ska bli så bra som möjligt, så smidigt och så icke-lidande som det går. Hoppas att den objudne gästen visar sig vara en väldigt långsamtväxande
jävel som inte behöver så mycket åthutning.
Ber en bön för det och håller tummar och tår.
Min älskade lilla mamma❤️
Kram❤️Johanna