Ändå finns den där.
Som en grå filt har vädret varit.
Som att den svarar an på all ondska.
En mörk värld som inte orkar släppa fram ljuset.
Ändå finns det ju där, solen och ljuset.
Det kommer igen, det är trots allt starkare som vägrar ge sig. Det är bara svårt att se det just nu.
Världen är liksom upp och ner. Som det är emellanåt. Med krig nära och långt ifrån, elkris, pengakris, revolution mot förtryck och idel ondska det möts av. Och så människor i närheten som drabbas av oförsvarlig galenskap. Oavsett vad det beror på så är
det galenskap när människor tar sig rätten att släcka andras liv. Ett sådant vansinne!
Tankarna finns där, på de som drabbats.
På vad de går igenom. På allt det för med sig. Så outsägligt tragiskt.
Ändå fortsätter ju livet, för andra.
Dag för dag. Med plikter och festligheter, vardagsgrått och vardagsglitter.
Som trevlig födelsedags-AW igår när svågern fyllde år. Smörrebröd, vin, öl och tårta. Skratt och prat. En fin kväll som lyste upp det grå.
Margaretatårta…vansinnigt god!
Idag är det dags för vanliga återbesöket på lungmottagningen. För koll med spirometri och diskussion om hur det går för mig.
Ledig dag, som ska tillbringas i mammas kök med pepparkaksbak och kristyr. Min kära unge kommer från Malmö och ska ägna sig åt kristyrering. Eller vad det kan heta.
Lycka för mig, att få pussa hennes tinning.
Kram ❤️ Joey