Villiga att kramas.
Hämtade min kära mor efter jobbet, för att åka till Ikea. En liten utflykt i fint bilkörarväder, med siktet på lunch och inköp av lite smågrejer. Och framförallt, att få göra det tillsammans. Gå lugnt och titta på möbleringarna, småprata, provsitta,
klämma och pilla på.
Mötte de här godingarna, och förstod ju att det var en sådan som Fridis och Oscar köpte med sig hem. Förståeligt, för den var lite magisk i sin mjukhet och söthet.
Mamma var allt lite kär i den!
Messade med dottern som skickade bild på sig själv och deras Björn.
Det är något som väcks i mig, förmodligen i många av oss, när vi ser och känner på gosedjur, eller mjukisdjur. Något från barndomen som signalerar trygghet. Minnen av de gosedjur en hade i sin barndomssäng.
De en tog upp i famnen när livet var tufft, för att känna något bekant i händerna, och kanske känna doften av den där barndomen. Eller i vissa fall kanske en ville skapa nya minnen, en alternativ barndom tillsammans med den där gosen.
De blev som kompisar, som var villiga att kramas när som helst. Liksom en nåd att stilla bedja om.
Dagens lunch, kyckling med pommes och bearnaisesås…klassisk Ikea-lunch som är väldigt god!
Fick energi efter hemkomst.
Var trött på vägen hem, men fick ett av mina ryck och tokstädade direkt, innan jag körde ett styrkepass i min tvättstuga.
Så skönt att sedan ta en dusch och bara skrota resten av kvällen!
Kram och god fredag!
❤️ Joey