En sån styrka!
Det är vår när de här små sötningarna orkar sig upp genom asfalten. Ljuset och det här…det är något visst!
Gick ut efter sen jobbdag, ville nästan springa ut för att ta vara på ljuset. Magiskt verkligen.
Att få uppleva solnedgången.
Att få gå ut, i friheten och njuta av det runt omkring. Utan rädsla. Bara en skön känsla i kroppen och bröstet.
Så tacksam.
För att det går att göra här, i vårt vackra, fria land. Det har plötsligt blivit så otroligt värdefullt, och inte längre självklart.
Att få andas fri luft…
Så otroligt att få göra det.
Tänker på alla kvinnor som denna dag slåss för sina liv, för sina barns liv. Som slåss för att få mat för dagen. För att skydda sig och sina nära. För att få lönen att räcka till.
För att våga ta plats på mansdominerad arbetsplats, våga säga sin mening bland oliktänkande.
Tänker på dem som vågar gå, vågar lämna en dålig relation med risk för att det sjuka ska eskalera men gör det ändå.
Och tänker på att mycket bra hänt, i världen, i vårt land på hundra år. Tack vare alla som vågat höja sin röst, som kämpat för förändring och lyckats få igenom det.
Det har funnits, och finns, så otroligt många starka kvinnor i världen.
En omfamning till alla er.
För att ni gör det ni tror på, slåss för det.
Kvinnorna i alla krig just nu, och inte minst i Ukraina…vilken styrka. Att samla ihop det som går, ta sina barn, sina mödrar och fly. För att försöka rädda liv. Trots att det kostar så mycket. Av ovetskap, rädslor, av oro. Ändå.
En sån styrka. Mitt i allt.
❤️
Omfamning till er.
På internationella kvinnodagen!
/Joey