Vem vet.
Kaffe och tidning i sängen, för att vakna stilla…en bra lördagsgrej!
Vaknade vid fyra inatt av att det kändes som om något sprack i ryggen, som att ett ägg gick sönder, när jag skulle vända mig från mage. Hade inte samlat ihop benen först liksom och då högg det som ett stenband över ländryggen som exploderade. Höll
på att skrika rakt ut men bet ihop, steg upp och tog värktabletter och satte mig i fåtöljen. För att hitta andningen igen, slappna av och för att läsa ett tag.
Känns som att det lade sig, att det hejdade sig. Märkligt.
Jag som dansade loss igår och allt, borde ju vara smidig som en orm idag!
Snart dags att stiga upp, ta en dusch och bli som folk. Ska bli mysigt att få besök av goda vänner från Karlshamn i helgen. Så längesedan vi sågs. Ni vet, det där pauslivet som varit så länge och en bara hängt med dem en vanligtvis ser. Högtidlig
helg, helt klart. Värt att fira! De har dessutom blivit herr och fru under pandemin!
Har glömt att berätta att ett förlag, som fick mitt manus för ungefär ett år sedan, stadigt hör av sig en gång per månad för att höra hur det går. Det är ju trevligt så klart, tänker att de måste se något med det trots att det är ett hybridförlag.
Men jag nappar inte på det. Tänker att om det verkligen är bra, så nappar något annat förlag eller får det vara där i datorn bara. Skickade dock till två nya förlag i veckan, känns lite kul ändå.
Har ett annat manus som jag påbörjat, men det ligger på vänt och skrivinspo typ.
Vem vet vad som händer!
Ha en fin dag❤️
Kram Joey