Kraft att gå.
En betydligt bättre dag, med mer normalt hit- och dit-jobb. Som liksom inte river upp allt utan bara blir det vanliga pusslet för att få ihop livet.
Fortsatt är det mycket obeslut som hänger i luften, som jag hoppas ska landa.
Skönt ändå med en hjärna som var lugnare idag!
Var här häromdagen. I domkyrkan.
För att kolla in, och för att tända ett ljus i det vackra ljusträdet. För dem som inte längre finns.
Gott att träna efter jobbet idag, toksvettigt pass med podden Sekter i öronen. Idag var det en som berättade om ett system med egna lagar och regler, och en tystnadskultur där församlingsmedlemmarna uppmanas att inte kontakta polis vid utsatthet för brott.
De ska istället vända sig till äldstebröderna i tron om att de ska få hjälp, men i detta fallet blev det inte så. Tjejen var utsatt för misshandel systematiskt men ingen anmäldes för brott utan det slutade när hon elva år gammal blev inlagd på sjukhus
(på grund av skadorna). Först då kunde hon börja reflektera över hur hon egentligen hade det, och vågade anförtro sig åt dem hon hela sitt liv fått höra att hon inte skulle lita på.
En blir så ledsen över alla skador människor får av olika rörelser, av negativ påverkan på livet och en hjärntvätt som gör att en inte längre tror på sin egen förmåga. Varken att tänka själv, ta egna beslut och än mindre lämna.
Men en blir också glad när folk faktiskt, på något sätt, ändå får kraft att gå, och hitta sin egen väg i livet.
Ikväll har min bästaste dotter återvänt till Malmö. Vi hann käka kvällsmat ihop, en god tomatpasta, och som vanligt följde jag henne till tåget. Tycker om att lämna av, men så klart ännu hellre att hämta upp. Men fint att vinka av denna människa
som lyst upp här för några dagar.
Det bästa är att jag ska åka till henne bara ett par veckor! Tjoho!
Kram ❤️ Johanna