Johanna Roth

Fortfarande så otroligt vackert ute, och sommaren känns närvarande dagtid och tidiga kvällar. Att sitta på balkongen till ganska sent är ännu behagligt.

Fukten i luften och kvällsmörkret bådar om höst. 

Ger ett vemod. Inte särskilt välkommet, det där vemodet. Eller de där luftrören när fukten kommer, inte heller det är särskilt välkommet. 

Kan gilla att sitta uppe nattetid men när det blir 3-4 h är det inte varken så kul eller bra. Behöver sömnen. Inhalerat mer ikväll, så hoppas på lugn och ro. Djupsömn utan minsta störning…vilken dröm!

Särskilt snyggt är det inte, men de står längst in i sovrummet - min luftrenare och nu också en avfuktare som också renar luften. Hoppas på lite under och glada lungs. 

Jobbade hemma på förmiddagen, ändrade i informationsbroschyrerna som vi skickar ut i samband med planerade operationer. När nu dessa patienter ska vårdas på annan enhet så bör det stå rätt i nästa tryckning. 

Vem kan vända skeppet med den sjuka sjukvården? Vem är byxad nog att inse att nu är det fan dags att på allvar rusta upp, ge bättre löner och drägligare arbetsvillkor för att vi ens ska ha en sjukvård värd namnet. Finns det ens någon som förstår det, som inte bara väljer att stoppa huvudet i sanden fortsatt? 

Så många kompetenta människor har flytt regionerna. Nu flyttas avdelningar inte ifrån varandra efter sommarens ihopslagningar - och det beror bara på att det inte finns personal att rodda runt de avdelningar som tidigare funnits.

För att överleva måste avdelningar gå ihop, och det gör i sin tur att vårdplatserna blir färre. Kanske kan det också leda till mindre nöjd personal i vissa fall eftersom de har varit välfungerande enheter med sin trogna, och ofta högst kompetenta personal. 

Jag hoppas innerligt att något ska hända för att vända detta. Så att kompetenta människor söker sig tillbaka, så att lusten till arbetet kan komma tillbaka. Det är verkligen all sjukhuspersonal värda. Lusten att gå till jobbet, glädjen och tillfredställelsen i ett väl utfört arbete där det där lilla extra kunnat ges. 

Inte är det väl så svårt…?!

Ser högst skeptisk ut när solen bländar mig.

Njöt dock av sommarkvällen på bästa balkongen. Intog macka och läste bok där, tittade på kaninerna (låter gulligare än harar) på gröna plätten och såg människor gå förbi. 

Så skönt och så enkelt.

Ibland behövs det verkligen inte mer än så.

Kram Johanna ❤️