Johanna Roth

Det är bara hundra år sedan kvinnor i Sverige för allmän rösträtt.

 Etthundraår. 

När min farmor föddes 1913 räknades alltså inte hennes mammas röst, och hade inte gjorts under hela hennes liv fram till 1921. Och alla kvinnor före henne, som inte räknades i samhällets egentliga mening. Det som räknades var att en var någons fru, men som utan det var utan värde. 

Det är inte längesedan.

Och ändå, för min och min mammas generation och självklart för generationer efter oss så känns det som tusen år. Som helt otänkbart. 

Utan alla starka, modiga kvinnor som stred målmedvetet för detta under många år, så hade det dröjt ännu längre - vem vet hur länge. Det krävs mod, envishet, en orubblig övertygelse och vilja för att förändra. 

Kan tänka det, vem hade jag varit. Hade jag gått främst i leden och velat förändra. Hade jag tagit min egen säkerhet före eller hade övertygelsen drivit mig hårt framåt? Hade jag slagits för att bryta ny mark?

Fröken Frimans krig är en alldeles utmärkt historielektion om detta, även om den är uppdiktad runt omkring. Fantastiska skådespelare som Sissela Kyle, Ulla Skog, Allan Svensson och många andra. De slogs och kämpade, slogs ner och reste sig. Tills de lyckades att övertyga både kvinnor och män om det enda vettiga, medan andra stred för motsatsen så klart.

Ni som inte sett den, den finns på SVT play. Se den och förundras och gläds över dessa segrar presenterade på ett väldigt fint sätt.

Jag måste nog se om den! Sjukt bra!

Kram ❤️ Johanna