Curla mer!

(null)

Tittar i gamla album och gläds, blir nostalgisk, fnissig och vemodig - allt på samma gång. 
Tänker på Micke Gunnarssons text på insta (@mickegunnarsson), om curling. 
Att vi bör curla våra barn, att klangen det ordet fått är gravt missvisande.

(null)

Han skriver om att det tas upp som något fult att vilja skjutsa barnen till aktiviteter och drar parallellen till det en själv hört. Sagt av någon som förmodligen varit ganska bitter för att det inte var aktuellt med skjuts på hens tid. "På min tid fick en minsann gå ett par mil, i tofflor i smällkalla vintern". 
Jaha? Var det ett bra exempel? Var det så föräldrarna önskade? Kanske inte alls, men valet fanns kanske inte.

Jag tror att det är bra att vilja våra barn väl, att vi sopar framför stenen för att de största gruskornen ska försvinna, så stenen tar en bättre riktning. Men självklart hindrar inte det oss från att låta barnen försöka. De kan försöka klä sig själva, välja kläder efter eget huvud, ta på stövlarna på fel fot - är de nöjda så är det ett härligt steg i utvecklingen av självbestämmande och självbevarelsedrift. Självförtroendet och självkänslan vattnas, när de får och tillåts - och löser situationer i det dagliga livet.

Micke Gunnarsson säger det så bra.
Att vi som förälder inte får bli obstinata. Precis som vi hjälper damen över vägen, eller håller upp dörren för någon som bär tungt,  så vill vi ju göra det för våra barn. Han tar upp exemplet med en morgontrött tonåring, där han mer än gärna brer en macka till hen på morgonen. För att få dagen att börja bättre. Inte för att han måste, utan för att han vill.
Samma gjorde jag med min sjukt morgontrötta unge när hon kom till skolåldern (innan dess var hon snorpigg, alltid!). Jag klädde på henne i sängen, bredde en macka och halvt bar henne till bilen och satte mackan i näven på henne. Då hann hon vakna till, och började prata där i bilen och morgonen blev det bästa den kunde bli.

Han avslutar med ett fint citat:
(null)

(null)

Det måste väl ändå ge en grundtrygghet med tillåtande klimat, med lagom curling - att visa att en finns där, alltid. 
En släpper, fångar in, släpper och ökar friheten, pushar på, finns som famn när världen blir läskig.
Det ger starka barn, tror jag.
Tror det är dags att vända den negativa klangen i detta uttryck.
Vad tänker du?

❤️

Kram Joey

Kommentera här: