Johanna Roth

Sov gott i natt, för första gången på länge. Har haft orolig sömn med tusen tankar som poppat upp, snurrat ett varv till och så en ny tanke. 

Men i natt fick jag välbehövlig vila, och slö morgon på det. Vi låg kvar, njöt av att kunna vara långsamma i starten, av att ha varandra i stillheten som en söndag kan ge. 

Tog en långpromenad på åtta kilometer efter frukost, i skön luft. Lyssnade på P3 historia om Mozart och ett avsnitt av Inte din morsa. 

Skönt att i snabb takt röra sig och bli svettig, få upp pulsen lite. Njuta av att kroppen gör som jag vill, även om den gör ont lite överallt. En ynnest att få vakna, att få ha dagen till förfogande. Att få se naturen, blommorna, skiftningarna i årstiderna…livet. Det där dyrbara, som balanserar på en skör tråd.

Ikväll ska jag möta min älskelse, få hålla om och pussa hennes tinning. 

Det är det bästa som finns.

Kram ❤️ Johanna