Värdefull dag!
Sov som en stock från hyfsat tidig kväll till sju i morse. Lite knas att vakna så tidigt en ledig dag men ändå skönt, med all tid.
Låg kvar och läste en stund innan träningspass, frukost och genomläsning av boken. En korrekturläsning till liksom, innan det kommer in tankar från ett par håll om det ska ändras något, läggas till eller dras ifrån, förtydligas eller annat. Input. Reflektioner. Kanske
är det sedan dags att försöka med nästa steg. Känns ju läskigt och fantastiskt på samma gång, att jag faktiskt skrivit nästan etthundraåttio sidor i ett flöde. Ändå nöjd med det oavsett vad som händer. Det har varit en bra och viktig process
på många sätt.
Haft föräldrarna på fika. Mysiga, pratiga timmar. Mycket om det sjukhus som planeras att byggas (som jag är ganska skeptisk till), och om barn och bonusar och hur det är omkring alla i nuläget. För mina föräldrar har ju allt verkligen varit skumt i några
månader då de har träffat oss och min egen unge bara, men inga andra "i klanen". Det är riktigt lång tid med isolering, som säkert gör saker med ens inre även om en som de inte är ensamma i det. Men det normala blir något onormalt och
klassat som en stor risk.
Shit vad jag längtar efter just det normala! Tänk hemmafest med DANS!!!!
Alla samlade under samma tak. Skratt, musik, prat...fest. Bara så.
Efter promenad och ännu mer läsning blev det en kväll hos denna sköna böna. Samtalet tar aldrig slut, det väcks nya tankar och nya trådar medan god indisk mat och gott krispigt vin intogs. Värdefull kväll. Värdefull vän.
Och jag blev förälskad igår.
I denna klänning som liksom bara hängde där. Så kan det gå!
Kram och god natt ❤️
Joey