Ibland bara måste jag.
Ibland måste jag uttrycka min djupaste mening. I så väl politiska som allmänmänskliga frågor. Om samvetsfrihet, abortmotstånd och sexköp. Ge min syn, mina reflektioner.
För att det är vissa saker, vissa värderingar som får mitt hjärta att brinna och min penna eller mina tangenter att glöda.
Jag måste få uttrycka mig.
Måste få säga vad jag tycker.
Känner. Tänker.
Min blogg ska inte bara vara fylld av trevligheter om lättjefyllda stunder, härliga fester och resor. Den ska också vara en sida där andra viktiga saker tas upp. För att få någon att tänka till, kanske uppröra någon. Få någon vemodig eller glad. Men på något sätt beröra.
Det som är min motor, min vilja att uttrycka mig i skrift är just det. Beröra människor.
Vissa saker som är starka i vad jag tycker så minskar kommentarerna, även läsarna för dagen. I vissa fall ser jag att ännu fler är inne även om ingen kommenterar. Det är ok. En har rätt att göra som en vill, precis som jag har rätt att uttrycka mig. Blir lite förvånad ibland bara.
Önskar ändå, att ni som läser min blogg gör det som ett eget val för att det är något som fångar ert intresse. Det gör mig så otroligt glad och tacksam, att det liksom finns en mening med att uttrycka sig. Det som jag innerst inne, för dagen, har i mitt huvud. Jag har alltid skrivit. Gjort små böcker, noveller, uttryckt min åsikt eller skrivit en saga.
I tio år har jag skrivit här, och jag ser det lite som ett slags arbete. Som terapi och som glädje. Som en rättighet att ta tillvara och vårda. Att i skrift få uttala mig. Vilken grej!
Förmodligen hade jag, om jag suttit i mindre demokratiska länder och uttalat min åsikt så här, blivit fängslad.
Jag har tur som föddes här, i ett fritt land som värnar om demokratin och allt vad det innebär.
Kram till er!
❤️
Johanna
skriven
Jag har skrivit det förut men jag undrar varför jag inte ser andras kommentarer. Kanske man måste logga in för det??
Jag tycker också att det är givande med synpunkter. Berikar mitt liv men är av den åsikten att man sällan får ha en avvikande synpunkt i dagens debattklimat. Allt ska vara så förstående och pk. Jag menar; vi kan väl ha olika synpunkter utan att bli ovänner. Det är ju inget personligt om jag inte tycker som andra. Blir det inte bättre då, kommer vi inte framåt om vi har olika syn på saker?? Det är jag övertygad om att man gör.jag har sagt det tidigare. Du skriver bra när du blir lite djupare. Det är därför jag läser din blogg. Fina vardagsbetraktelser kan väl vara roliga att läsa men det är det andra jag uppskattar. Kram Elisabeth