Johanna Roth

Klematisbusken eller vad en säger, (en kanske säger klematis-isen?) den pryder vårt garage just nu. Den blir ganska yvig och vild men jag gillar ju det. När blommor är lite vildvuxna sådär. Vissa blommor slogs dock medvetslösa i dagens skurar, men kanske är de vakna i morgon!

Så otroligt skönt att ha musik på jobbet. I synnerhet när kollegan har semester. Det blir bitvis sjukt tyst. Och tråkigt. Och längtigt.

Men musik är bra! 

Som tur finns en aldrig sinande ström med nya förslag och gamla godingar som gör livet bättre. Som Rigmor. Så bra!

Håller tummar och tår nu att planeringen efter sommaren ska hålla. Att vi får planera in de stackars människor som fick sina operationer strukna i coronas begynnelse. Som gått med värk olidligt länge tills vi kunde ge dem en tid, och som nu verkligen har evighetsväntat.

Det har verkligen varit en galen vår. 

Ett hittills galet år. 

Där inget blivit som någon tänkt.

Men nu finns det ändå lite hopp.

Avseende coronafall i vårt land och i många andra länder även om det i många är katastrofläge. Det är nyckfullt, det är inte över.

Men här. Ändå lite hoppfullt.

Oj vad mitt jobb är kul då! Att få ringa upp patienter och erbjuda en tid!!!! Jag VILL.

Och jag önskar av hela mitt hjärta att virushelvetet backar. Överallt. 

Att livet sakta men säkert kan få övergå till normala förhållanden.

På riktigt.

Vissa människor saknar jag att krama så att det värker.

Var så jäkla trött igår, gick den dagliga kraftpromenaden ändå. Lade mig tidigt och sov otroligt gott i natt. Nästan sju timmar, vilket är bra på jobbdagar.

Idag har jag varit betydligt piggare, så gick till gymmet efter jobbet. Såååå skönt!

Nu en stund i fåtöljen innan älgköttfärssås och spaghetti is on the gång....!

Kram och god kväll!

❤️

Joey