Da shit. Och en gosig, saknad katt.
En skön ledig dag i går, lite spontant.
Sovmorgon och långkaffe.
Hämtade min lilla mamma som varit på akutmottagningen så tog en kaffe m henne innan en runda till Plantagen. Köpte nya växter, bambustav och öglor till gullrankan som ska få klättra uppåt (skrev om det i föregående inlägg). Tack för tips kära ni!
Öglor blir da shit. Hoppas jag.
Ny orkidé och nya fredskallor.
Det var en bra idé att vara ledig. Behövde fylla på. Läste nästan hela dagen. Judy Picoult’s Små stora saker är fantastiskt bra!
Släckte alldeles för sent eftersom boken var så bra, och nästan utläst.
Klockan ställdes på väckning idag, som vanligt med min sleep cykle app. Dags att fira 21 år fyllda Fanny firades med frukost hos henne och sambon Wille. Gott och mysigt!
Lillbonus Felicia och Patrik.
Wille, Emmy, min mor och far och Levi.
Katten Tusse fick förmodligen mest uppmärksamhet idag. Han lade sig gott till rätta, liksom grottade in sig i Fridas armhåla.
Låg där som en gosig bäbis, bara så nöjd med att ligga still i någons värme.
Han är saknad. Känns så tydligt när en träffar honom. Så go, så tillitsfull. Så väldigt gosig.
Och enormt hårig. Och jo, jag känner att andningen blir tyngre. Så beslutet att han fick byta boende var ju helt rätt. Men tungt.
Och saknigt.
Jag gillar och mår bra av att någon liksom behöver mig, och som alltid gillar att vara med mig. Som ett gosigt djur. Eller en bäbis.
Men ett djur är ju rimligt.
En sphynx är ju min dröm, och kan vara det som funkar för mig och mina klenlungs.
Någon dag...!
På husses axel var det också fint att hänga.
Som en spädis. Bästa grejen!
❤️
Kram Joey