Som en klapp.

(null)

Gårdagskvällen slutade lika fint som dagen började. Hemgjord pizza fixad av min älskade unge och hennes Oscar. Rödtjut, pizza och spelet När då då. Så fint att bara få hänga tillsammans. 

Dansade i köket medan maten fixades, liksom i fredags. Mannen och jag dansade loss i musikrummet i en timma medan maten ordnades....älskar att få hoppa runt utan hämningar, låta musiken få själen att sjunga. 
(null)

Vackra blommor står lite överallt.
Kanske skulle en tagit en bild sittande i soffan, omgärdad av blommor med ett vänt leende. Som en gjorde förr. Som farmor och andra gjort före mig. Det var så väldigt högtidligt då. Och visst är det något speciellt, det känns fint. Och lite stort ändå. 
Det verkligt stora är att jag har så många fina vänner. Så många som verkligen bryr sig, finns där. Och som anstränger sig för att visa sin kärlek. Det gör mig varm i hjärtat. 

(null)

Tulpanerna börjar ta sig intill ytterdörren.
Älskar när de börjar knoppas och sakta slår ut, lite i taget. Välkomnande. Krispiga.

Våren. 
Med allt som händer ute nu är ju liksom en tröst i det konstiga världsläget. Det knoppas, grönskas som vanligt. Doftar ljuvligt och ger glädje. 
Som en klapp eller omfamning i en orolig tid.

Kramar ❤️ Johanna

Kommentera här: