Så normal det går.
Feberfri idag, så har jobbat!
Skönt att liksom vara så normal det går i denna märkliga resa.
En måste ju försöka hitta det ändå, det normala, för att inte bli galen av berg- och dalbanan som det är att vara halvpigg-sjuk-nästanpigg-sjuk....i en strid ström.
Ibland får jag tillåta mig att vara ledsen och uppgiven för att sedan få kraft igen.
Efter jobbet satte jag mig ute en liten stund men det var inte så skönt som det såg ut. Blåste duktigt men ändå skönt med lite luft.
Eftermiddagskaffe med goa vännen Suzanne. Så mysigt med en stunds fredagsmys med prat och skratt, allvar.
Så tacksam för alla fina vänner i mitt liv!
Knoppar...ser ni? Amerikanska blåbären har fullt av knoppar...mmm! De är väldigt goda när de vuxit sig klara. Stora och söta. Får tåla mig ett tag dock.
Utsikten från platsen i soffan.
Älskar detta hörnfönster, fångar den skiftande himlen så fint.
Tar en lugn kväll.
Let’s dance efter grillad kyckling och blomkålsris med chili och svartpeppar.
Läsning. En kopp the.
Och så lite längtan efter mannen.
Snart är han hemma efter intensiv resa med många intryck.
Det blir bra!
Kram Johanna ❤️