Vänner och reflektion efter bok.
Vi hade en väldigt fin och rolig kväll igår med goda vänner!
Jag lärde känna dem i tjocka-magen-gruppen när våra döttrar låg i magarna. Omedelbart fastnade vi för nåt där vi satt runt ett stort ovalt bord bland en massa andra blivande föräldrar.
När jag fått min älskade unge ringde hon, och på den vägen är det. Många promenader, kaffekoppar, pratstunder och kanelbullar senare. Så tacksam!!
Lilla Cava och min unge myste lite igår innan vi for på olika håll. Den lilla lurvfröken (alltså hunden) är verkligen för go. Så kelen och mysig. Den andra fröken är också väldigt mysig. Det är så himla gott att ha henne hemma i sommar. Insuper det varje
dag, njuter av närvaron. Av att bara veta att hon är i närheten är fint.
Här kunde en sitta idag, i drag då sovrumsfönster och balkongdörr stod på vid gavel. Alldeles för varmt överallt annars än utom just där.
Läste ut Vilda svanar idag. Läs den om du har lust att lära känna ett Kina i maoistisk tidsera. En tror inte att det kan vara sådär, bli så, att människor som fruktar kan göra nästan vad som helst för att rädda sitt eget skinn. Och att de styrande uppmuntrar
våld, och angiveri då någon visar sig kritisk. Den visar verkligen upp ett skrämmande politiskt styre som får alla att vara misstänksamma mot alla. Och den visar också på styrka, och ett otroligt mod bland dem som inte vill gå med den
ja-sägande strömmen.
När jag läser om såna händelser, sånt skeende så tänker jag hur jag skulle reagerat. Vad jag skulle gjort. Vem jag hade blivit i en sån djupt omänsklig situation.
Det är inte så säkert att jag skulle vara stolt över mig själv. Jag vill ju gärna tro att jag skulle stå emot, vara mänsklig och inte ja-sägare...men vem vet.
Hoppas jag aldrig ska få erfarenhet av det.
Kram på lördagskvällen❤️
skriven
Jag läste en bok som hette ”i kanten av himlen” samma innehåll typ. Om en kvinna som flyttade till England, istället för förtryckets kina, ja det är svårt att veta hur man blir