Skira gardiner och ljus, Cranberries och lunchbesök.
Som terapi, tidsfördriv, som verklig noll-tidsuppfattning-sysselsättning så är målning, tecknande eller vad en vill fantastiskt.
Målade och tecknade mycket i min ungdom, höll uppe några år och började igen för några år sen. Kruxet har varit att jag liksom ogillar oreda i vanliga utrymmen och har inte haft "plats" för penslar och målarpytsar men nu har jag rum.
Allt kan stå framme, alltid, och bara invänta lusten.
Mina små målningar drar sig helt klart åt det naiva.
Gillar färger, små glädjeyttringar som livet bjuder. Det jag vill ska finnas är kärlek.
Till livet, stunden, tillvaron.
Här sitter vi, vännen och jag.
På verandan, med kaffe och bubbel.
Håller om. Är. Samtalar i ljum sommar om livet. Som vi alltid sagt att vi ska.
Är du perfektionist så ogillar du nog det du ser, vinklar är "fel", proportioner vrånga, det spretar här och där alldeles medvetet men jag gillar det skeva. Jag som i verkliga vardagen är en gillare av det räta, ordning och reda. Jo, det
går ihop! Tänk att en kan va både och.
Skira gardiner och ljus i rum. Kanske den heter. Eller heter. Gör den det? Den bara är där. Och ville ha skira gardiner där och då.
Senaste dagarna har jag suttit där.
Haft behov av vatten och pensel och blyerts. The Cranberries i högtalarna. Ett älskat band som jag lyssnat otroligt mycket på, och sett i Roskilde. Tyvärr dog hon av drunkning i ett badkar, alkoholpåverkad för inte så länge sen. Tragiskt. Men musiken
lever, och funkar väldigt bra som målarmusik.
Fått förfrågan om jag säljer. Idé om vernissage. Känns jättekonstigt, då jag målar för husbehov liksom....men att ta hit någon som liksom kritiskt vill kolla...? Det är som att stå på en scen och sjunga och inte vara säker på om det bär.
Skitläskigt. Och spännande. Och läskigt. Mest. Men kul.
Mitt i penseldragen idag ringde denna goa kvinna och ville bjuda på lunch! Så härligt med falafel och goda samtal. Tack bästa AK ❤️
En promenad i dröjande tempo, liksom vila i stegen. Så fantastisk skön liten promenix i duggregn. Tänk att alla väder är rätt härliga, på sitt sätt, med rätt kläder.
Att jag kan stiga upp, andas utan smärta och utan feberkroppsont...det är så mycket värt att vädret är oviktigt.
Dagen är bra ändå.
Kram ❤️ Joey