Som min ledstjärna.
❤️
För snart trettio år sen satte jag mig i min lilla pärla, min gula Opel, och körde hemåt mitt i natten. Efter någon dag på en praktikplats i Smålands Jerusalem kände jag att det fick vara nog. Att religion som inte handlade om tro utan på konvention och
tradition kunde slänga sig i väggen. Efter att ha upplevt kristendomens baksida, ett ganska fult tryne faktiskt, så stack jag. Rymde. Vände hemåt till barndomen och för att leta efter den som var jag.
För att hitta den människan lyssnade jag på musik, och just då främst på Marie Fredriksson och Ulf Lundell. Det var nog där och då som musiken blev min religion, som fyllde mig med vad jag längtade efter.
Maries röst och svenska texter sjöng rakt in i mig, och gav mig mod, hopp och kärleken till livet åter. Hon och Lundell gav mig mitt liv tillbaka, som jag ser det, och hjälpte mig att hitta alla lösa pusselbitar så att jag kunde bli hel igen.
Blev uppriktigt ledsen över dagens nyhet. Vet ju att hon kämpat mot sin sjukdom länge, och har förstått att det ändå måste varit illa eftersom alla offentliga uppdrag upphört.
Vi hörde henne i Halmstad med Gessle för några år sen, och då var hon en spillra av sitt forna jag. Hennes klara, lite beslöjads röst har annars burit många känslor och jag vill minnas henne så.
Lite som min ledstjärna ur en förvirrande och tung period.
Tack för det kära Marie.
❤️