Kul forskning att läsa om!
Blev liksom glad när jag läste artikeln i smp som handlade om nåt som jag faktiskt tror är viktigt.
Att svära.
På rätt ställen och på rätt sätt. Inte som ett dåligt urval av ord utan för att förstärka och ge utlopp för nåt som gör ont eller är frustrerande, för att uttrycka ilskan som då och då poppar upp.
Det finns nu alltså forskning på sambandet mellan svordomar och högre smärttröskel.
Och att det kan vara befriande.
För tänk, när du slår i tån i sängbenet och så säger du "aj!". Eller så säger du "HELVETE!".
Vilket lättar mest på trycket?
Lyssna: befriande. Så bra att lätta på inre tryck ibland istället för att bita ihop.
För mig är det självklart med ett kraftuttryck när nåt gör jävligt ont, helt enkelt.
Eller när jag tycker att nåt är fruktansvärt fel, eller orättvist och upprörande.
Jag tror att barn som svär när de slår sig ska få utlopp för just det, och inte bli tillsagda att inte göra det. För att det är fult.
Tänk vad bra om det känns en smula bättre när de cyklar omkull på första cykelturen utan stödhjul...bra för alla ju:-)!
Eller som när min älskade unge var liten och var såååå trött på sin eländiga astma och hosta och stampade i golvet efter en attack och utbrast: " Jävla, förbannade skithosta!".
Inte kunde jag säga nåt om det?!
Det var bara att hålla med!
En stund i solen fick det bli idag, förutom svordomsläsning och kaffe på stan.
Så härligt med sommarvärme igen.
Bok och sol, prat med grannfrun...riktigt gott!
Tar igen mig inne efter två kvällar med god mat och vin och nu solsken.
Också fantastiskt skönt.
Kram o go lördag!
❤️