Omfamna det som nu är.
Det gäller att njuta.
Av sol, av en kropp som vill gå. Kan gå.
Ta in syret, färgerna, ljuset.
Låta själen få sitt.
Det gäller att sparka i löven.
Gå i vattenpölarna.
Skrika sitt vårskrik.
Att dansa, sjunga, lyssna på musik som får hjärtat att jubla.
Det gäller att ta in livet, omfamna det.
Ingen vet när nästa steg är det sista.
När färgerna och musiken inte längre syns och hörs.
Eller om de ändrar skepnad.
Låter annorlunda.
Blir starkare, eller svagare.
Ingen har svaren.
Alla har nog frågorna.
Frågorna om sen.
Vad som händer, efteråt.
När livet är levt, och något annat tar vid.
Kanske kommer vi tillbaka.
Som en stilla vind, en ljum smekning.
Som en fågel på fönsterblecket.
Eller som en aning när ljuset tänds, och stillheten råder.
Som en inre röst som viskar till oss.
Tröstar och klappar om.
Minnena, kärleken bor inom oss.
Om vi lyssnar kanske den där stilla viskningen kan leda oss.
Ge oss ro, styrka att ta oss fram ännu en sekund. En minut, en dag.
Ingen vet.
Men det gäller att omfamna det som nu är.
Livets liv.
❤️
Kramar Johanna