Johanna Roth

Igår kväll blev jag avtackad av huvudhandledarkollegor med mat, blommor, present och fina ord. 

Jag hade verkligen ångest över beslutet före jul, om jag helt skulle sluta eller fortsätta 50/50 som huvudhandledare och operationskoordinator. Även om jag i kroppen visste att det var dags att gå vidare, att ta hänsyn till hur det var att vara splittrad på två stora uppdrag så var beslutet så svårt.

Att ge upp mitt mission liksom, handleda studenter och försöka ge dem något på vägen - inte bara kunskapsmässigt som sjuksköterska utan som människa. 

Fantastiskt att se utvecklingen hos studenterna, från knopp till blomma på 5 veckor om allt går enligt plan. Utmaningen då det inte går riktigt så är också spännande, fast på annat sätt. 

Lärt mig mycket själv på 9 år som huvudhandledare. Det har varit en härlig resa, som jag alltid kommer att bära med mig.

Ångrar inte beslutet. Att jobba som Operationskoordinator har sannerligen också sina utmaningar och sina glädjestunder.

När patienterna ringer bara för att säga att de är så nöjda med bemötandet även om de inte alltid fått det de velat i rimlig tid. De är ändå nöjda för att vi lyssnar och försöker efter bästa förmåga.

Det värmer! Det är kul med nya utmaningar, ett annat sätt att jobba och tänka med ett helt annat perspektiv mot tidigare. 

Kände mig hängig igår, gick hem lite tidigare och la mig på spikmatta i sängen och somnade bums. Ville ju inte missa middagen så det fick bli en dusch och ombyte innan promenad dit. Började få ont i kroppen och kände mig risig.

När jag var hemma därifrån hade jag 39 graders feber, och inatt var den uppe på 40. Så ont i kroppen, illamående och rosselhosta från avgrunden. Så kan det gå.

Har inte haft influensa på hur många år som helst, så det var väl min tur nu. Jag hoppas det håller sig så, att jag inte drar på mig lunginflammation dessutom.

Sovit tolv timmar, hade mindre feber nu men fortsatt feber och ond kropp. Får ge mig till tåls.

Kram och god fredag❤️

Joey