Wow liksom.
Wow alltså.
Vilken kväll, vilken puls, vilken glädje!
Min älskade unge som gäst hos Gustav Lundgren med fantastiska musiker i Sthlm konserthus.
Det såg så lätt ut, så roligt och sprudlande.
Och hon sjöng duett med en som vi lyssnat på båda två i alla år: Bo Sundström...
Vilken glädjechock!
Ja shit pommes frittes vilken kväll.
Min lilla, stora älskade unge.
Var tar vägen, tiden, livet vägen...?
Svindlande och galet liksom.
Jag gläds och är upprymd efter härlig kväll.
Och att mitt i allt se att där sitter hon efteråt, omgiven av nära och kära, nöjd och lite trött med en bit ost och blommor - det värmer gott.
Puss & kram
❤️