På en sekund.
En cool känsla att inta förmiddagsfika i Bagarmossen hos bästa dottern och bonussonen. I deras nya, gemensamma lilla hem. Det känns liksom stort, som på riktigt när det är mer "deras". Att få sitta där och bli serverad kaffe som en gäst.
Det är fint!
Det är fint att vara i Stockholm med mor & far, att va tillsammans och njuta av livet med dem och barn och bror.
Den är liten, lägenheten, men full av mys och hemtrevnad och VÄLDIGT gott kaffe!
Vi fick åka lantliga vägar söderut till Tumba där brorsans damlag lirade fotbollscup inomhus. Kändes som att vi körde genom Småland bland stall, hästar och röda stugor och slingriga vägar. Vackert sannerligen.
På en sekund på väg ut efteråt kändes det som att världen stod stilla.
Rädslan blev så påtaglig.
En trottoarkant i mörker blev det hinder som gjorde att han föll handlöst. Att se honom där, liggande på asfalten innan vi visste hur det gått...så hemskt. Äskade pappa!
Det visade sig, tack moder Jord!!!, att knät tagit emot, och även axeln innan kinden fick ta emot. Glasögon gick sönder och lite blåslagen blev han, men....tack.
För att det ändå gick som det gick!
Påminns om att allt på en sekund, kan förändra livet på riktigt. Ryser.
Och känner åter tacksamhet.
Efter tumult och återhämtning åt vi gott på Made in Sweden. Fiskplanka för mig och mor, planka med oxfilé, raggmunkar & fläsk och skomakarlåda var kvällens olika fantastiska godsaker vi åt. Kvällen avslutades hos brorsan med dessert och snack.
Hej då Stockholm för denna gång.
Tack för sovet på soffan, mysig samvaro med de bästa.
Och för att färden hem gick bra, i gråväder och blask.
Hemma hos mannen igen.
Musikhjälpen på tv.
Lugn och ro efter en ganska intensiv helg.
God kväll kära ni.
/Joey ❤️