Också en slags röst.
Natten var lite stökig innan ron kom.
Fick inhalera innan det gick att somna. Varit lite slö med min ailos (elektrisk andningsmaskin med flytande bronkvidgande eller bara koksaltlösning för att lösgöra skit). Har tyckt att jag mått rätt bra efter operationen och efter infektionen därefter
men jag får nog finna mig i att jag i perioder behöver den. Trots allt.
Vaknade trots stök vid halv 8 i morse, så steg upp och läste. Läste ut den sorglöse hemsamariten. En varm och på sitt sätt fin bok men den fångade mig inte riktigt på grund av att språket inte flöt i den. Inget vackert även om historien var det.
Ska påbörja ny bok. Ny genre som förmodligen gör ont. Som en käftsmäll kan tänkas.
Vid tio gick jag ner på stan för att komplettera lite, och mötte sedan mina föräldrar och sambo på Askelyckan för förmiddagskaffe.
Så gott att känna lugn. Att stanna upp. Njuta.
Underbart med lediga dagar att fördela sysslorna på! Vi har städat hela huset, slagit in julklapparna, fixat skinka...Patrik har kört lite rundor på sina tjejer och jag har suttit vid pianot någon timma och sjungit!!!
Det låter skavigt och lite segt men jävlar i havet! Jag sjunger! Och kroppen vill, vill, VILL!!!! Vet inte om rösten kommer tillbaka helt nånsin. Kanske får jag vänja mig vid denna, inte lika klara röst. Det är också en slags röst.
Den får bli min.
Mitt uttryck.
Fan, vad jag behöver sång!
Som alltid hamnade vi på golvet i musikrummet/kontoret för att slå in paket. Mysig stund tycker jag. Givetvis med julmusik på:-)
Nu är det kväll.
Och julmusiken fortsätter att ljuda vackert medan vilan infinner sig där vi sitter i vardagsrummet.
Imorgon blir det matlagning och dukningsfix i väntan på dottern, yngste bonussonen och brorsan som åker från Stockholm. Ber om bra körväder....tack! Längtar!
Ser fram emot detta årets julafton med en salig blandning av människor. Så mysigt!
Kram ❤️ Johanna