Kan bara hoppas.

(null)
Vid dörren stod en papperskasse när jag efter lång dag kom hem. Med muffins och fin blomma, från bästa lilla mamma. Så fint, och så liksom typiskt hennes omsorg. Kärlek!!
(null)
Lade ifrån mig väskan hemma, packade upp kassen och tog sen en promenad i snabb takt med sommar i P1 i öronen. Inte bästa programmet, inget som gav någon tanke eller reflektion men som var småtrevligt ändå. Anders Berglund var det, och jag gillar honom så det var en stunds förströelse.
Gick förbi mor och far och sa hej på hemvägen.
Lite sittbänksläge och vila efter hemgång innan soppfix.
(null)
Tittar på pianot. 
Gjort det i några månader nu utan att ha satt mig där. Inte haft någon sångröst alls, har det fortfarande inte. Lusten att spela utan att kunna uttrycka mig med rösten infinner sig inte. Börjar dock känna att jag behöver det. Sitta där och få känslan i kroppen, i fingrarna. I själen. Tröskeln har varit hög, men kanske den är lite lägre nu. Kanske sitter jag där snart. 
(null)
Från vår till höst (till och med gula blad inomhus:-)). Blomman får ha sin fina lilla skylt kvar. Ger lite hopp om nästa vår.

Tagit prover idag.
Immunbristprover, som antingen kommer att påvisa att det är det jag har eller ej. 
Önskar svar. Trött på ickesvar. 
Får tåla mig någon vecka innan svaren kommer, bara att vänta.
Och hålla tummarna. Sända en tanke om att det är nåt som är mindre tråkigt.
Som går att göra nåt åt. 
Försöker vara lugn i det.
I väntan. Kan inte påverka. Bara hoppas.
(null)

(null)
Lite vila nu, med tända ljus och soffläge.
Mätt som en plätt.

Kram ❤️

Kommentera här: