Johanna Roth

 

Efter 10 h sömn gick jag ut med frukosten, satte mig i trädgården. Åt, läste och fortsatte sova till och från. Är helt slut i kroppen, och mina lungs är hyfsat sega. Som de blir ibland. Skulle behövt en flaskborste att rensa rent med, tänk att få ha rena lungs bara en dag för att känna hur det är. Det borde vara fantastiskt skönt!

Å andra sidan skulle en bli mer ledsen om en gick en dag med känslan för att sen återgå till normalläget. Så jag tar det med ro. Tänker att det om ett par dagar med antibiotika ska vända så imorgon önskar jag en roligare dag. 

 

Gjorde valet att inte hänga med på trädgårdsfest till goda vänner igår, och det var ett klokt val. För mig och antagligen för de, eftersom jag inte precis var på topp. Det är rätt bra att lyssna på sin kropp, att följa vad den vill/inte vill.

Kanske inte det roligaste att göra men i förlängningen ändå smart, för att låta den läka.

 

Vila i trädgården, tillsammans med dottern är nog bra läkningsprocess. 

Har dock inte orkat prata så mycket men att va tyst i tillåtande klimat är bra.

Sol är bra, och perfekt att sova i.

 

Boken om Herman Lundborgs rasbiologisks forskning fortsätter, och hans brister i att va rädd om sin egen familj då han är helt uppslukad av sitt att kategorisera människor. Rakt av beroende på ras, placerar han in att den svenska rasen är si och den andra är så. Inte personlighetens utan rasens egenskaper. 

Känns sjukt att läsa, att ens intresset för fenomenet fanns. Och var det som låg till grund för andra världskrigets utrotning av icke passande raser...

 

Nu The Secret sisters i högtalarna och mer läsning.

 

Kram Joey❤️