Revolution, någon?
Har visst DN för ett tag, hur nu det gick till. I alla fall en väldigt bra tidning, med bra artiklar på bra svenska (bara det:-)).
På ledarsidan idag var det en längre skriven text om kvinnors syn, samhällets syn på våra kroppar. Slutklämmen gillar jag. Den ovan.
Tänkvärt onekligen och behöver bara gå till mig själv, eller människor i min närhet för att se risken av att sprida "icke-gillande" av kropp. Försöker tänka mig för, men visst märks det säkert om en inte är helt nöjd, och varför.
Att sluta ha skönhetsideal som mål vore revolutionerande.
Befriande.
Att vi behöver röra på oss för att vi ska må bra, bli/bibehålla oss starka, få lugn-och-ro-hormon-flödet för att minska stress och ångest, stärka skelett för att förebygga frakturer, öka lungkapacitet och stärka hjärtats muskler...
Ja, ni vet. Det finns väldigt många fördelar med motion och rörelse, och det i sig borde räcka som motivation. Och vara det vi sprider omkring oss, hur liksom glad kroppen blir av träning i vilken form det vara månde.
Revolution, någon:-)?
Kram o god söndag!
Joey ❤️